Lika mycket mobbning idag som 1998

Friends beskriver mobbning som "upprepade kränkningar mot en person under en längre tid", och att det även finns olika typer: fysisk, psykisk, eller mobbning med ord, som är den vanligaste. Det kan till exempel vara taskiga kommentarer.
Friends beskriver mobbning som "upprepade kränkningar mot en person under en längre tid", och att det även finns olika typer: fysisk, psykisk, eller mobbning med ord, som är den vanligaste. Det kan till exempel vara taskiga kommentarer.

Friends har jobbat med antimobbning de senaste 20 åren, och kan se att deras arbete har effekt. Ändå har nivåerna legat stilla. Hur hänger det ihop?

Frida Warg, utbildningsledare på Friends, börjar med att säga att de utgår från att mobbning är ett väldigt svårt problem, som inte har någon enkel lösning.

– Skulle det finnas ett enkelt svar skulle det vara lika enkelt att stoppa. För att förstå mobbning måste man titta på flera olika nivåer. Varje fall är unikt. Ibland är flera faktorer inblandade, ibland bara en.

När Friends börjar jobba med en skola kan de efter ett år se att ungefär 75% av de mobbade säger att de inte känner sig mobbade längre. Men samtidigt har mobbningsnivåerna i landet legat stilla sen 20 år tillbaks, ungefär lika länge som Friends funnits.

– Det är för att det kommer nya elever och lika många nya fall. Det är där vi som vuxenvärlden eller samhälle har misslyckats. Samtidigt vet vi att det går att förändra, vi vet att det går att förebygga, vi vet att det går att skapa en skolmiljö där kränkningar inte finns.

För elever i åk 3-9 är det mest otrygga stället i skolan toaletten, enligt Friendsrapporten från 2017. Det kan vara att andra elever bankar på dörren, rycker i handtaget eller öppnar dörren utifrån. Det gör att vissa elever undviker att gå på toaletten under hela skoldagen. (Bilden är arrangerad.)
För elever i åk 3-9 är det mest otrygga stället i skolan toaletten, enligt Friendsrapporten från 2017. Det kan vara att andra elever bankar på dörren, rycker i handtaget eller öppnar dörren utifrån. Det gör att vissa elever undviker att gå på toaletten under hela skoldagen. (Bilden är arrangerad.)

Den stora utmaningen, menar Frida Varg, är att arbetet mot mobbning måste vara en del av precis allt som görs i skolan.

– Många skolor har kanske haft en temadag mot mobbning, men det räcker inte. Arbetet mot mobbning måste leva inom det lärare gör och säger. Det räcker inte med att bara säga "mobba inte", utan det måste byggas in i undervisningen och hur de vuxna agerar. Alla måste vara involverade, elever, alla i personalen, och även föräldrarna.

Friends arbete går ut på att lära ut och kartlägga. Eftersom varje situation är unik säger Frida Warg att en stor del av arbetet är att ta reda på exakt vilka problem och förutsättningar som finns på skolan, för att veta vilken typ av arbete och kunskap som kommer hjälpa bäst.

– Vi kartlägger till exempel kränkningar och otrygga platser, dels genom frågeformulär, men också att prata med eleverna och se hur de har det. Skolan ska kunna veta att det är deras verklighet arbetet utgår ifrån.

I Friendsrapporten får eleverna frågan om vad de vuxna kan göra för att skapa mer trygghet. Många svarar att de vill att de vuxna helt enkelt är mer närvarande. Både på mellan- och högstadiet önskar eleverna till exempel fler rastvärdar.
I Friendsrapporten får eleverna frågan om vad de vuxna kan göra för att skapa mer trygghet. Många svarar att de vill att de vuxna helt enkelt är mer närvarande. Både på mellan- och högstadiet önskar eleverna till exempel fler rastvärdar.

– En annan viktig del är att eleverna känner att de får vara med i själva arbetet. Ofta får eleverna bara tycka till om sånt som vuxna redan tagit fram och säga vad som är bra eller dåligt, men det är viktigt att de också får vara med och komma fram till vad det faktiskt finns för problem på skolan.

Olika personer utsätts på olika sätt, och olika mycket, av mobbning. Friends för ingen sån statistik själva, men en rapport från Göteborg visar att det är tre gånger vanligare att elever som invandrat är mobbade, än elever som inte gjort det. I Friends egna undersökningar från senaste året är kränkningar utifrån kön, könsidentitet/uttryck, sexuell läggning och etnicitet vanligast. Även ungdomar med en funktionsnedsättning är mer utsatta.

I deras rapporter är andelen mobbade tjejer alltid några procent högre än killarna, något Frida Warg tror kan bero på att det är vanligare att tjejer pratar och berättar om saker, men det kan också vara att tjejerna råkar vara mer utsatta just på de skolor Friends frågat.

Ett dåligt språkbruk är en av sakerna Friends jobbar med. Många skolor säger att det finns ett "hårt språk" på skolan, som inte är mobbning men som heller inte gör miljön tryggare. Det kan till exempel vara en hård sexistisk/rasistisk stil i språket.
Ett dåligt språkbruk är en av sakerna Friends jobbar med. Många skolor säger att det finns ett "hårt språk" på skolan, som inte är mobbning men som heller inte gör miljön tryggare. Det kan till exempel vara en hård sexistisk/rasistisk stil i språket.

Charlotta Collin Söderqvist, biträdande rektor på Tallbackaskolan i Solna, berättar att alla skolor i Solna precis börjat ett treårigt samarbete med Friends, och att det är Solna stad som satsat på det.

– Vi har jobbat med antimobbning på flera olika plan. Bland annat genom diskussioner och samarbetsövningar på mentortiden, enkäter om trivsel och trygghet, och ett rastvärdssystem och rastaktiviteter. Även om vi precis börjat Friendssamarbetet känner vi oss nöjda med utbildningen vi fått, och kartläggningen de gjort på skolan.

Hon upplever att den största utmaningen med att bekämpa mobbning är att få eleverna att komma till de vuxna på skolan.

– Får vi inte veta vad som händer så har vi inte en möjlighet att göra något åt det. Mycket sker dessutom utanför skoltid och på sociala medier men som sedan påverkar oss i skolan.

Frida Warg från Friends säger att den stora skillnaden med nätmobbning är just att det är mindre vuxennärvaro:

– Men vi menar att det är samma mekanismer och samma uttryck som används online och IRL, så vi jobbar likadant med mobbning i båda fallen. Det står även i skollagen att vuxna har ett lika stort ansvar över kränkningar som händer på nätet.

"Likabehandlingsplanen och ordningsreglerna gås igenom och diskuteras i uppstarten av varje termin. Vi jobbar även med likabehandlingsgrupper." säger Charlotta Collin Söderqvist.
"Likabehandlingsplanen och ordningsreglerna gås igenom och diskuteras i uppstarten av varje termin. Vi jobbar även med likabehandlingsgrupper." säger Charlotta Collin Söderqvist.

På Tallbackaskolan upplever Charlotta Collin Söderqvist att de hanterar problemen på ett bra sätt idag:

– Mobbning har alltid funnits, men vi har aldrig upplevt att det har varit utbrett på skolan, och vi har en bra beredskap och tydlig handlingsplan. De fall som dyker upp är mer kränkningar än långvarig mobbning.

Frida Warg säger att även om Friends har mycket kunskap om mobbning, finns det mycket mer de behöver ta reda på:

– Det behöver forskas mer. De åtgärder vi vet funkar skulle kunna bli ännu mer specifika. Med mer forskning skulle vi kunna veta exakt vad som behövs göras på en skola i ett särskilt område, med en viss typ av elevsammansättning och meritvärden. Även baserat på andel invandrade, hur mycket rasism, sexism, och dåligt språkbruk det finns på skolan, och så vidare.

De driver även en fråga till politiker för att lärarna ska få mer kunskaper i sin utbildning:

– De gör så bra de kan, men det är mycket kunskap man inte får via lärarutbildningen. De flesta har ett hum om dessa Friendsfrågor, men inga djupa kunskaper.

Andra läser just nu
Mer från: Personligt
Mer från Läget