Förening för icke-vita stoppades av skolan

Cam Eliasson
Cam Eliasson

När Cam Eliasson startade en förening för bara icke-vita elever på Norra Reals gymnasium välkomnades den av elevkåren. Trots det hann föreningen aldrig bli verklighet – rektorerna ville inte se en separatistisk rörelse på skolan.

Skolgården på Norra Real i Stockholm är tom. Grå asfalt breder ut sig bakom staketet och mitt i skjuter skolan upp som en spökborg. Bakom portarna är det dock fullt av liv.

En trappa ner i matsalen sitter Cam Eliasson, 18, och äter. Om 30 minuter har hon svenskprov. Det här skolåret kunde ha varit som vilket år som helst, men så blev det inte. Istället blev det ett år av kamp. En kamp som inte är över än.

– Allt började med att jag ville skapa en separatistisk förening, People of Color Norra Real, där icke-vita personer kan känna sig trygga här på skolan. Majoriteten av eleverna här på Norra är vita. Som en person som blir utsatt för rasism vet jag att det behövs ett space där man kan prata med andra i samma sits. Är man i minoritet så behöver man kunna ventilera med personer som upplever samma sorts förtryck och som inte kommer ifrågasätta ens upplevelser, säger Cam.

Cam skickade in en föreningsansökan till elevkåren och föreningen blev godkänd. Men redan från början stötte de på problem.

– Elevkåren kom till mig och sa att de hade velat starta en sån här förening länge men att rektorerna inte var positiva. Då gick en person i gruppen till rektorerna och fick veta att rektorerna inte stöttade den.

Cam kände att hon inte hade fått tillräcklig information och gick till ett möte i aulan där rektorerna svarade på frågor om skolan.

– Jag frågade hur de tänkte angående föreningen. Då sa ena rektorn att det inte är okej att ha en sån förening för att den utesluter folk och i skolan ska alla få vara med på allt. Sen jämförde han indirekt föreningen med Ku Klux Klan genom att säga att om det skapades en förening för bara vita män då hade det inte varit okej och då hade det varit rena rama Ku Klux Klan här på Norra Real.

Norra Real
Norra Real

Fredrik Skog, en av rektorerna på Norra Real, delar inte Cams upplevelse.

– De jag sa var i stil med ”det blir lite som att några elever skulle komma till oss rektorer och säga att ’vi vill starta en Ku Klux Klan på Norra Real, men det är inte samma elaka och rasistiska KKK som i resten av världen, utan en lite bättre och nyare variant som förvisso grundar sin gemenskap på hudfärg, fast den ska inte vara rasistisk’, och då skulle vi självklart säga nej då både namnet och den ideologiska grunden ändå är densamma och alla skulle förknippa den skolföreningen med de varianter som finns utanför”, säger han och fortsätter:

– Jag problematiserade vidare under hearingen kring det faktum att People of Color de facto har olika förgreningar och en global historia utanför skolans värld som blir svår att frisäga sig från om man använder just det namnet och grundar ett medlemskap på hudfärg. Vem ska avgöra om man får vara med? Ett utskott?

People of Color är historiskt sett ingen förening i sig utan ett begrepp för personer som inte passar in i vithetsnormen. Alltså den norm som utgår ifrån att vit hudfärg är det normala.

Separatistiska föreningar, alltså föreningar som bara är öppna för en viss grupp, har alltid funnits. Separatism har använts inom till exempel idrottssammanhang och pappagrupper men det har också använts som en sorts politisk organisering. Historiskt har till exempel kvinnor haft separatistiska grupper där de kämpat för fri abort, hbtq-grupper har kämpat för att få gifta sig och svarta har kämpat för att få samma rättigheter som vita.

Personer som är emot separatistiska grupper menar ofta att de är uteslutande. Personer som är för menar istället att separatistiska rum har varit ett sätt för olika grupper att bygga upp sig själva och kunna stärka sig själva genom att organisera sig.

– Jag gör inte det här bara för min skull utan också för att inspirera andra som kanske inte vågar, säger Cam Eliasson.
– Jag gör inte det här bara för min skull utan också för att inspirera andra som kanske inte vågar, säger Cam Eliasson.

Kampen om föreningen på Norra Real slutade inte i aulan. Istället startade Cam en namninsamling för att tillåta föreningen.

– Jag fick in ungefär 1200 underskrifter och Socialdemokraternas Ungdomsförbund här på skolan höll i ett möte som handlar om separatism. Det var nice att få support, speciellt från en så etablerad förening. Efter det kände jag att vi inte kunde lägga ner. Jag orkade inte bry mig om vad rektorerna sa. Så jag satte upp våra affischer.

Men det gick inte mer än en dag innan affischerna blev nedrivna.

– Jag fick ett meddelande från en i föreningen som berättade. Jag vet att det varit såhär på andra skolor också men jag trodde verkligen att Norra brydde sig mer om skolans rykte.

Är det då okej för skolledningen att förbjuda vissa föreningar? Rektor Fredrik Skog tycker det.

– Vi har förvisso föreningsfrihet i Sverige, men det innebär inte att man under en skolas varumärke kan organisera sig hursomhelst då det finns andra lagrum, exempelvis läroplan och diskrimineringslag som också påverkar detta. Vi har sagt nej till att i Norra Reals namn bilda en förening som inte är öppen på lika villkor för alla elever och gjort klart att de inte får använda skolans lokaler.

Lina Hultqvist, ordförande i Sveriges Elevkårer, håller inte med.

– Det står inget i skollagen som ger rektorer rätt att stänga ner en enskild förening, eftersom Sverige har föreningsfrihet. Undantaget är om föreningen eller personerna aktiva inom den på något sätt skapat tumult eller att andra på skolan upplevt något som en farlig situation, menar hon.

– Vi har haft kontakt med jurister och advokater som menar att skolan inte får göra skillnad på vilken sorts förening eleverna har och döma efter syftet, utan alla föreningar måste behandlas likadant.

Sveriges Elevkårer arbetar just nu med att få Skolverket att ta fram allmänna råd eller riktlinjer till skolorna så att rektorer och annan skolpersonal ska veta vad de får göra och inte göra.

Hur framtiden ser ut för föreningen på Norra Real är oklar. Men Cam är fast besluten om att fortsätta driva frågan, åtminstone ett tag till.

– Skoltiden tar upp största tiden av ditt liv och det är här man formas som person. Jag gör inte det här bara för min skull utan också för att inspirera andra som kanske inte vågar.

Andra läser just nu
Mer från: TYCK
Foto: Claudio Bresciani / TT

Det är inte synd om en torsk

KRÖNIKA Paolo Roberto köpte sex – rentvår sig i riks-tv.

Foto: TT

Polisens trovärdighet på ruinens brant

KRÖNIKA Hårdare tryck på de allsvenska arrangörerna.

Foto: TT

Guldkant på sommaren

TYCK Eller betala för sig hemma?

Foto: TT

Från rymden till tunnel under jord

KRÖNIKA Elon Musk är personen jorden behöver, inte förtjänar.

Foto: Matilda Ringqvist

Köpa ut eller inte?

TYCK Läget går ut på stan och kollar vad som är okej inför Valborg

Foto: Olle Lindeborg

Ungdomar om framtiden

TYCK Läget pratar med gymnasieungdomar om vad de vill bli när de blir stora.

Mer från Läget
Quiz v34. Foto: TT

Nyhetsquiz vecka 34 – har du hängt med?

Sovjetiskt krigsmonument, ny fantasyserie och dinosauriespår. ...

VÄRMEBÖLJA. Foto: Marko Säävälä/TT

Varning för värmebölja i helgen

Den som längtar efter värme blir bönhörd i södra Sverige under...

HÖGSPÄNNING I SOLNEDGÅNG . Foto: Johan Nilsson/TT

Elpriset rusar – rekord i södra Sverige

4,47 kronor – så mycket kommer elen kosta per kilowattimme på ...

Stockholmsbörsen. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Börsen faller efter stark jobbrapport

Stockholmsbörsen faller kraftigt efter beskedet att fler jobb ...

Kapitolium. Foto: AP / Scott Applewhite

USA godkänner svensk Nato-ansökan

Senaten i USA:s kongress har godkänt Sveriges och Finlands Nat...

England Germany Euro 2022 Women Soccer. Foto: AP Photo/Alessandra Tarantino

England jublar: ”Fotbollen är hemma” efter 56 år

Sport England tar EM-guld i fotboll efter 2–1 mot Tyskland i finalen...