”Det var viktigt för mig att våga säga till folk hur jag mådde”
Publicerad
Felizia Uggla befann sig mitt i barndomsdrömmen när något började kännas fel. Bara 27 år gammal drabbades hon av utmattningsdepression. Att berätta för andra om hur hon mådde hjälpte henne att ta tillbaka makten över sitt liv.
Hon ligger i sin säng med gardinerna fördragna för fönstret. På datorn rullar en serie hon inte tittar på. Istället sover hon. Vid lunchtid kommer hennes kille hem för att se till att hon får i sig något att äta. Sen sover hon igen.
Felizia Uggla jobbade som konsult inom musikbranschen när något började kännas fel. Hon kunde inte prestera på samma nivå som tidigare och lusten fanns inte längre där.
– Jag vågade inte riktigt gå in i de tankarna eftersom jag investerat så mycket i drömmen, säger Felizia Uggla.
När Felizia Uggla var 27 år gammal drabbades hon av en utmattningsdepression.
Foto: Felicia Uggla/Privat
Kerstin Jeding, legitimerad psykolog, förklarar att utmattning är något som kan uppstå då en person har utsatts för yttre överbelastning under en längre tid. En person som är utmattad har brist på psykisk energi och kan drabbas av symtom som svårigheter att koncentrera sig eller nedsatt förmåga att hantera krav. Även fysiska symtom som värk, hjärtklappning eller magtarmsbesvär kan uppstå.
Drivkraften försvann och kroppen sa ifrån
Efter att ha jobbat nästan konstant en hel sommar i kombination med ett stort socialt umgänge kände Felizia Uggla att hon inte längre brann för något av hennes jobb. Något som tidigare varit hennes drivkraft. Tillslut sa kroppen ifrån och hon behövde en paus.
– När jag gick till jobbet med feber, huvudvärk och ett extremt stresspåslag så kände jag att något inom mig höll på att dö, säger hon.
Pausen blev till en lång ensamresa i Centralamerika där hon träffade många nya människor och många nya tankar väcktes.
– När jag kom hem var jag helt upp och nedvänd och började ifrågasätta allt, säger Felizia Uggla.
Väl hemma igen väntade ett nytt jobb men efter bara sju veckor på det nya jobbet avslutade Felizia Uggla tjänsten eftersom hon insåg att hon var helt slutkörd. Hon vände sig till vårdcentralen där hon inte bara träffade en läkare, utan flera. Hennes tidigare erfarenheter av läkare var inte de bästa eftersom de inte hade tagit henne på allvar. Tipset att hon bara skulle skaffa sig ett nytt jobb resulterade i att Felizia Uggla fick en panikångestattack. Till slut blev hon hänvisad till en psykolog som såg tydliga tecken på att hon var utmattad.
När Felizia Uggla kom hem från sin ensamresa började hon ifrågasätta allt.
Foto: Felicia Uggla/Privat
Under utmattningen kunde Felizia Uggla känna känslor som hon tidigare inte känt. Hon blev irriterad och störde sig på den nya hundvalpen som hon så länge hade tjatat om att de skulle skaffa. Eller så kunde hon bli stressad och samtidigt inte känna någon lust inför framtiden.
Att känna nya känslor är något som ofta uppstår vid en utmattning. Kerstin Jeding förklarar att de som är utmattade ofta kan känna sig lättirriterade, ledsna eller ha svårt att fatta beslut.
– Det är kroppen som berättar att vi är på gränsen och det är bra att vi har dessa varningssignaler, säger Kerstin Jeding.
Den första tiden efter utmattningen är Felizia Uggla hemma med gardinerna fördragna för fönstret. Tillsammans med hennes pojkvän bestämmer de att hon ska vara ledig under sommaren. Ju längre tiden går desto viktigare blir det för Felizia Uggla att ha något inplanerat varje dag för att hon inte ska gå in i en depression.
– Till en början orkade jag bara göra en sak per dag. Det kunde vara att handla, äta lunch med en kompis eller att gå ut på en promenad med hunden, säger Felizia Uggla.
Kerstin Jeding förklara att den första tiden efter en utmattning handlar mycket om att vila. Men hon är också noga med att förklara att det inte handlar om passiv vila. Snarare handlar det om att huvudet ska få vara utan stimulans. Sedan gäller det att hitta en balans mellan hur mycket man orkar göra.
– Det kan vara jobbigt att inse, men ibland måste vi göra uppoffringar för att orka med, säger Kerstin Jeding.
För att inte gå in i en depression var det viktigt för Felizia Uggla att ha något litet planerat varje dag.
Foto: Felicia Uggla/Privat
Våga prata om hur du mår
När sommaren var slut började Felizia Uggla jobba deltid i en butik där hon successivt kunde trappa upp mängden. Arbetet var bra eftersom det inte krävde för mycket av henne och arbetskollegorna var snälla och hjälpsamma. Förutom den hjälp som Felizia Uggla fick från vården och genom att prata med en psykolog var det viktigt för henne att våga berätta för andra hur hon mådde för att kunna bli frisk.
– Det var viktigt för mig att våga säga hur jag mådde. Det gjorde att jag tog makten över mitt liv. När jag vågade berätta hur jag mådde vågade även andra göra det, säger Felizia Uggla.
Idag är Felizia Uggla återställd efter utmattningen. Hon har utbildat sig till livscoach och kan både arbeta och ha ett socialt liv. Tidigare kunde hon göra saker för att man borde eller för att andra ville det. Nu tänker hon på vad som är bäst för henne själv. Men det är inte alltid lätt.
– Jag kan jämföra mig med andra. Människor gör väldigt mycket men jag har lärt mig att jag hämtar energi när jag är själv, säger Felizia Uggla.
Idag känner sig Felizia Uggla återställd efter utmattningen även om hon fortfarande kan lära sig nya saker om hur hon själv fungerar.
Foto: Felicia Uggla/Privat
Stressad över skolan? Här är psykologens tips:
• Se till att du får tillräckligt med återhämtning i form av sömn och pauser.
• Gör ett schema för när du ska plugga och när du ska vara ledig. Hur mycket tid är realistiskt att du kan lägga på studier?
• Lägg ifrån dig mobilen då och då så att hjärnan får en chans att vila.
• Prata med någon. Känner du dig stressad kan du alltid vända dig till skolkuratorn eller någon annan som kan hjälpa dig.
Visa Dölj
Om utmattning:
• Enligt försäkringskassan är idag runt 35 000 personer sjukskrivna för utmattning i Sverige.
• Kontakta en vårdcentral om du tror att du har eller håller på att drabbas av utmattning.
• Det är bra att söka hjälp tidigt om du har besvär som du tror beror på stress. Då kan du ofta undvika att bli allvarligt sjuk. Ju tidigare du får stöd desto snabbare brukar det gå att bli bra igen.