Del I: "Första gången jag sköt en älg grät jag"

"Vi jägare är inte så hemska som folk tror. Vi skjuter inte bara för att skjuta. Visst finns det jägare som gör det, men det finns också många bra jägare" säger Ida Carlsson, 18.

Att döda djur är ett omdiskuterat intresse. För eleverna på ForshagaAkademin är jakten mer än att bara skjuta djur - det är en livsstil. Läget möter en ny generation jägare.

I det värmländska duggregnet står sexton ungdomar och lyssnar uppmärksamt. Hundkunskapen hålls under tisdagen i ett skogsbryn intill Klarälven. Hunden Emmet är med på lektionen, och eleverna får lära sig vad man kan göra för att få en ökad kontroll över hunden i jaktsituationer.

– I skogen händer det saker du inte kan förutse, vanlig dressyr är betydligt enklare än att träna upp en jakthund, berättar läraren Kerstin Andersson.

14 av klassens 17 elever har en egen jakthund. Vilken ras man bör skaffa beror på vilket djur man är intresserad av att jaga. Labradorer är lojala och duktiga på att hämta in mindre djur som skjuts under en jakt, medan den självständiga och impulsiva borderterriern används för att söka upp djur och driva dem mot jägaren.

För Ida Carlsson som kommer från Töcksfors var det en självklarhet att hon skulle skaffa en egen jakthund.

– Bamse är en gråhund, och vi har haft gråhund sedan jag var liten. Så när jag var sexton köpte jag en egen, och eftersom jag tycker älgjakt är roligast så ville jag ha en älghund.

Fyra av klassens sjutton elever är tjejer.
Hunden Emmet låter sig inte luras av störningsmomenten som Kerstin Andersson har riggat.

Tillbaka i klassrummet går läraren Gustav Carlander igenom morgondagens jaktpositioner. Klassen ska då jaga bäver, och för många kommer det att vara första gången.

– Och så glömmer ni inte att vi har bäverprov imorgon innan jakten! avslutar han.

Läser man viltvårdsprogrammet på Forshagaakademin så lär man sig inte bara hur man skjuter ett djur. Det är minst lika viktigt lära sig om djurliv, naturvård och etik. Av de som går i tvåan på viltvårdsprogrammet har alla förutom en flyttat till Forshaga för utbildningen.

Många kommer från orter där det finns en stark tradition av jakt, och från familjer som har jagat under flera generationer. Ida Carlsson har sedan hon var liten varit med i skogen och tittat på.

– När man skjuter en älg så tar man itu den i skogen. Det brukar i alla fall vi göra i familjen. Då tar man av skinnet, flår den, så får den hänga några dagar så att den blir mör och bra. Det blir en hel del kött.

Hon köper sällan kött i en mataffär.

– En vet aldrig helt var det kommer ifrån eller hur transporten har varit.

Ungefär halva klassen har valt att lägga till några teoretiska kurser för att få högskolebehörighet.

Men det är inte bara för köttet som hon jagar, utan även för upplevelsen. Det finns en jaktrunda som Ida aldrig kommer att glömma.

– Första gången jag och Bamse sköt en älg tillsammans var Bamse elva månader. Jag hade tränat honom till att han skulle leta upp älgen, skälla när han hade hittat den och driva den mot mig.

Just den gången hittade Bamse en älg, som Ida lyckades skjuta.

– Sekunderna efter vart jag jätteskakis och började gråta, det var ju min första älg. Men också för att jag var glad för Bamses skull. Vi hade gjort det tillsammans. Jag tror att Bamse förstod att vi hade lyckats för han viftade på rumpan.

Johanna Forsby, 17, bor i de röda radhusen på Floragatan i Forshaga. Det är här de flesta av skolans elever bor.

Vildsvin bökar upp marken, kronhjortar skaver bort barken på träden och bävrar kan om de blir för många bygga igen vattendrag, berättar Idas klasskompis Johanna Forsby.

– Om det blir för mycket av en art så kan den konkurrera ut andra. Det blir ju mindre mat ju fler det blir, och då blir konkurrensen mellan arterna högre.

Johanna tycker att man ska ta tillvara på alla delar av djuret man skjuter, och att en bra sak med jakt är att hon slipper köpa kött i affären. På frågan om hon skulle kunna tänka sig att sluta äta kött, blir svaret nej.

– Det gör ju att det blir mindre försvarbart att jaga i så fall, om man inte skulle äta köttet sedan.

Det finns många som är kritiska till jakt. En del tycker att man borde kunna kontrollera antalet djur utan att skjuta dem, och att det är fel att jaga djur för nöjes skull.

Johanna anser att hon jagar för en god sak.

– När jag skjuter ett djur som går att äta så minskar köttkonsumtionen i butiker. Jag tycker att det är försvarbart att jaga, för folk äter kött ändå. Och om du skjuter ett djur som inte går att äta för att det är sjukt så förkortas bara djurets lidande.

Hon har inte stött på någon som tycker att det är helt fel med jakt, men är öppen med att det finns jobbiga inslag i jakten. Ett exempel är skadeskjutning av djur, men på skolan får de lära sig mycket om hur man på bästa sätt kan undvika sånt.

– På skjutbanor tränar man på att skjuta så exakt att djuret dör direkt. Det finns ett träffområde, träffar du där så dör det direkt.

Petrus Lestander, 17, har flyttat till Forshaga från Arjeplog i Lappland.

När skoldagen är över förbereder sig Petrus Lestander för kvällens bäverjakt med klasskompisen Erik Lindberg. För Petrus är jakten inte helt fri från jobbiga känslor.

– Jag är ju ganska blödig, så kommer det en ung kalv så skjuter jag inte. Man märker att mamman blir ledsen. Det är bara sån jag är, jag gillar det helt enkelt inte. Men alla gör som de vill.

Regnet kan ha skrämt iväg bävrarna, men det gör honom inget. Han har aldrig känt sig besviken efter en jaktrunda.

– Även om jag inte skjuter något så har jag ju fått spendera flera timmar i skogen. Jag tror att vi människor mår som bäst ute i naturen. Jag var i London och hälsade på min syster, men kände att det räckte med tre dagar.

Petrus berättar att han väldigt sällan blir stressad. Han tror att det beror på att han lever så nära djur och natur. Telefonen använder han aldrig i skogen, han vill inte ha något som stör.

– Jag brukar gå ut i skogen utan bössa ibland för att kolla spår, titta på djur och växter. För att tänka på livet och på det som finns omkring mig i naturen.

Vi önskar Petrus lycka till på jakten ikväll, men blir snabbt tillrättavisade.

– Man önskar inte lycka till, man önskar skitjakt, säger han.

Mer om: En ny generation jägare

"Första gången jag sköt en älg grät jag"

Läget drog till Värmland för att träffa unga jägare.

"Jakt är mycket mer än att döda ett djur"

Läget följde med på bäverjakt.

Mer från: Sport

Vill du köpa Zlatans näsa?

Sport A(u)ktion mot den moderna fotbollen

Tjejledare - förebilder på fotbollsplanen och i livet

Sport Kista SC är föreningen där spelarna har många tjejledare att se upp till - både på och utanför fotbollsplan...

3 min

Sverige mot sitt första VM i Dodgeball

Sport Sweden Spectaculars har rusat snabbt i Dodgeballen – inte minst tack vare sina spex.

Dags för namnbyte

Internationella skidförbundet (FIS) byter namn till Internatio...

Hur ser framtiden ut Zlatan Ibrahimović?

Sport I söndags vann Zlatan sin tolfte ligatitel i karriären. Kommer han att lägga skorna på hyllan nu?

Världens starkaste man 2022

Sport Mellan den 24- och 29 maj i amerikansk tid pågår tävlingen ”Wo...

Mer från Läget
1 min

Bli en klimathjälte genom att få maten att hålla längre

Play Varje år slängs tonvis av maten vi köper. Ofta är det för att ...

3 min

Gingerjompa berättar om hur det är att vara TikTokare

Play Läget har följt den svenska influencern John Hedin, också känd som Gingerjompa, när han intervjuar människo...

3 min

Spelmissbruk: ”Börjar som spännande och kul”

Spelmissbruk blev klassat som en sjukdom i Sverige år 2017.

Fightingspelsträffar - den moderna arkaden

Play öreningen LightDash träffas varje vecka i en brädspelsbutik för att spela fightingspel. Men varför ses fysi...

Krympflation - tricket funkar, om du inte ser det

Ekonomi Tycker du också att chipspåsarna med tiden innehåller mer luft...

Så skyddar du din identitet

Krim Läget har intervjuat dataskyddsexperten Louise Yngström Valde för att få tips om hur man kan undvika att bl...