Reportrar utan gränser bjöd in till seminarium på Kulturhuset i Stockholm för att presentera årets pressfrihetsindex. Seminariet sammanföll också passande nog med pressfrihetens dag, som varje år firas den tredje maj.

Innan presentationen drar igång berättar Reportrar utan gränsers verksamhetsledare Katarina Carlsson för Läget om vilka förändringar som skett på området. Hon säger att situationen för pressfriheten på många sätt ser dyster ut, med 28 länder som hamnar i indexets lägsta kategori.

Sverige däremot hamnar på tredje plats när man ser till helheten, och är alltså ett av de länder där oberoende journalistik är satt under minst hot. Dock så hamnar Sverige längre ner när man ser till säkerhetskategorin specifikt. Närmare bestämt på plats 32, under bland annat Ungern. Svenska journalister har under 2021 utsatts för flera bombhot och andra former av attacker, varav den relativt låga rankningen.

– Vi ska alltså inte slå oss för bröstet och säga att allt är perfekt för journalister här i Sverige, säger Katarina Carlsson.

Uppfattningen att Sverige är en plats där oberoende journalistik är helt oinskränkt, och att journalister kan verka här utan rädsla för repressalier, får sig alltså en törn i och med den senaste rapporten.

 Vi ska alltså inte slå oss för bröstet och säga att allt är perfekt för journalister här i Sverige

När seminariet väl drar igång så redogör Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige, för publiken om hur situationen för pressfriheten världen över ser ut. Bland annat har läget i Östeuropa försämrats kraftigt, och för första gången sedan mätningarna startade har vi två europeiska länder som hamnar i den lägsta, mörkröda, kategorin: Ryssland och Belarus. Här är det enligt Erik Halkjaer nu i princip omöjligt att bedriva oberoende journalistik.

Fler länder än någonsin i den lägsta kategorin

Under de två år som indexet har genomförts har alltså, som tidigare nämnts, heller aldrig så många länder som nu hamnat i indexets lägsta kategori. Afghanistan är ett exempel på ett land som sjunkit kraftigt i mätningen. Även situationen för journalister i Latinamerika har försämrats.

Ukraina sticker även det ut som ett land som sjunkit i indexet. Detta beror enligt Erik Halkjaer främst på att situationen för journalister i Ukraina försämrats kraftigt på grund av kriget som härjar där.

I landet har Reportrar utan gränser genomfört datainsamling senare. Istället för att som vanligt färdigställas i slutet på december så avslutades den i mars i år. Detta för att kunna beakta krigets effekter på journalistikens oberoende där. Att statistiken ser ut som den gör är således inget som Ukraina kan beskyllas för, utan snarare något som Rysslands anfallskrig orsakat.

Utvecklingen överlag negativ – dock vissa ljusglimtar i mörkret

Samtidigt har det aldrig i indexets historia varit så få länder där situationen har klassats som bra. Åtta länder faller in i denna kategori, bland annat de nordiska länderna, Portugal och Costa Rica.

Att Costa Rica är med på listan över länder med en positiv utveckling kan anses vara förvånande, med tanke på hur situationen i landet ser ut för övrigt. Enligt Erik Halkjaer har Costa Rica, trots en fruktansvärd situation, alltså lyckats upprätthålla pressfriheten. I de två kategorierna säkerhet respektive socialt och kulturellt mångfald landar till exempel Costa Rica högre upp än Sverige i indexet. Här har vi alltså något att lära.

Ett annat område där Erik Halkjaer noterat positiva förändringar är i nordöstra Afrika. I flera länder i området har man här under en längre tid kunnat se en långsam ljusning för pressfriheten.

Läs mer om pressfrihetens dag här: