Det har varit en händelserik månad för företaget Qliro. De släppte sin delårsrapport den 3 maj, hade bolagsstämma den 17 maj och blev stämda veckan innan den 10 maj.
Efter en granskning gjord av Svenska Dagbladet i höstas fick företaget stor kritik för att ha skickat mejl om att ta privatlån hos dem, efter att kunder använt deras betaltjänst vid onlineköp. När tidningen köpte en mascara online hos ett sminkföretag fick de 18 mejl som uppmanade till att ta privatlån under en period på några månader.
Företaget anmäldes flera gånger till Konsumentverket, bland annat av en mamma vars 15-åriga dotter fått sådana mejl efter att hon handlat på nätet. Efter Svenska Dagbladets granskning startade Konsumentverket en utredning av Qliros marknadsföring.
Qliro är en av många betaltjänster som finns när man handlar på nätet. Företaget grundades 2014 med idén om att erbjuda betalningslösningar online till e-handelskonsumenter. Sedan starten har bolaget ökat sin omsättning från 59 miljoner kronor (2015) till 380 miljoner kronor (2020).
Efter kritiken i höstas slutade företaget med sin e-postmarknadsföring av privatlån. Konsumentombudsmannen (KO) beslutade ändå förra veckan att skicka in en stämningsansökan till Patent- och marknadsdomstolen i ärendet.
KO yrkar att domstolen ska förbjuda Qliro att skicka direkt marknadsföring av krediter till konsumenter på sättet de gjort och anger följande anledningar.
● Mängden upprepade mejl bryter mot konsumentkreditlagens krav på måttfullhet med reklam som är påträngande och att de bryter mot marknadsföringslagen om otillbörlig, det vill säga opassande, reklam.
● Påståendena om billigare lån i mejl så som ”säg hej då till dyra lån” och ”ett smart lån som ger pengar över” är lockande och vilseledande och bryter mot samma krav.
● Påståenden om antal låntagandekunder i mejlen är vilseledande då statistiken kring de räknande antalet inte framgår tydligt. De bryter även mot samma lagar.
I ett pressmeddelande uttalade sig Qliros tillförordnade VD Jonas Arlebäck om stämningsansökan. Där sa han att de välkomnar att ärendet prövas i domstol då det kan klargöra reglerna för alla i branschen när det handlar om marknadsföring av privatlån. Även om de hoppades att ärendet skulle avslutas så kommer de fortsätta samarbeta med myndigheterna.
I Qliros senaste delårsrapport ser man att mellan januari och mars i år har företaget en kreditförlust på 28 miljoner kronor. Det betyder att 28 miljoner kronor i kredit inte blev återbetalt till Qliro och har i stället hamnat hos Kronofogden.
Per-Olof Lindh är enhetschef på skuldsaneringsavdelningen hos Kronofogden och han berättar att antalet unga som söker skuldsanering har ökat betydligt under de senaste åren. Ofta är de dock inte berättigade att få hjälp på grund av att man räknar med att de ska klara av att betala tillbaka mindre konsumtionsskulder genom att skaffa ett jobb. Skuldsanering är något man kan ansöka om för att bli av med, helt eller delvis, skyldigheten att betala sina skulder.
Bland de yngre är konsumtionsskulder väldigt vanliga.
Varför ökningen av ungdomar som söker skuldsanering har skett finns många bidragande orsaker säger Per-Olof Lindh. Att det har blivit lätt att handla på nätet, att handla på kredit och att man ganska lätt kan ta lån idag är en av orsakerna tror han.
– Bara den förändringen i samhället att man handlar innan man har pengarna, förr i tiden sparade man på ett konto och sen fick man gå och handla när man hade pengar. Idag gör man precis tvärtom, säger Per-Olof Lindh.
Han har ingen särskild åsikt om Qliro eller andra betaltjänster. De kan vara praktiska och bra tycker han, men menar att försäljningsteknikerna som finns och den aggressiva marknadsföringen som används är det han vänder sig emot. Det finns uppenbara risker med lättgängligheten att handla på kredit.
Det är väldigt lätt att fastna och finns väldigt många lockbeten.
Han skulle gärna vilja se någon form av varningstext, liknande som finns på cigarettpaket, i samband med att handla på kredit. Han anser även att man borde ha hushållsekonomi som ett ämne i skolan redan från tredje eller fjärdeklass.
Per-Olof Lindh menar att samhället behöver göra någonting åt kreditgivningen. Han säger att det finns olika alternativ, ett är absolut preskription, vilket gör att skulden man har försvinner efter fem år. Det skulle göra att kreditgivarna måste vara mer noggranna med sin kreditprövning.
– Man ska inte måla fan på väggen, men jag kan se vissa farhågor i framtiden om man inte gör något åt det här. I förläningen vet ju vi att dålig ekonomi hos privatpersoner är en dålig affär för samhället, säger Per-Olof Lindh.
När Läget söker Qliros tf VD Jonas Arlebäck för en kommentar svarar han i ett mejl.
”Ett intressant ämne som vi gärna kommenterar. Men tyvärr inte just nu, av rättsprocessmässiga skäl, innan vi skickat in vårt svar till Patent och Marknadsdomstolen på stämningsansökan från KO.”
