2:47 min

Vet unga hur man söker hjälp för psykiska besvär?: ”Jag vet inte hur man söker vård”

Psykisk ohälsa bland unga är allt vanligare. Tidigare i veckan rapporterade Läget om långa väntetider. När Lägets reporter gav sig ut för att fråga unga om de vet hur man söker vård, visar det sig vara skillnad på svaren mellan tjejer och killar.

– Jag vet inte hur man söker vård, Douglas Brünteson, 18 år.

Hör sex unga röster om hur man kan söka vård för psykiska besvär. Foto: Sara Danishmand
Hör sex unga röster om hur man kan söka vård för psykiska besvär. Foto: Sara Danishmand

Allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa. Att må psykiskt dåligt kan inkludera en rad olika känslor, såsom stark oro, nedstämdhet, sorg, rädsla, ångest, depression och till och med självmordstankar. År 2021 fick 8,5 procent av tjejerna och 6,3 procent av killarna i åldern 15–29 år psykiatrisk vård. Trots det rapporteras svenska unga i åldern 18-24 år ha lägst psykisk välbefinnande bland alla EU-länder. Men vet unga hur man söker vård?

Man får inte hjälp så snabbt

– Man kan söka vård på olika sätt, ett exempel är vårdcentraler. Jag har bra upplevelse från vården men man får inte hjälp så snabbt. Jag hade 2–3 månader väntetid. En annan vän hade också det, medan andra vänner har inte sökt hjälp, säger Isabella Söderberg.

Isabella Söderberg, 21 år.
Isabella Söderberg, 21 år.
Många har stått i kö i flera månader

– Man kan göra en egen remiss på 1177 eller genom sin vårdcentral, säger Samira Abdi.

Kompisen Alicia Jonsson tillägger att det finns mycket reklam om digitaltjänsten Mindler.

– Det känns som alla har ångest och problem, jag har inte sökt hjälp men jag har haft stunder då jag har tänkt att det vore bra att prata med någon men jag har inte kommit till skott, säger Alicia.

Men något som Samira lyfter är just de långa väntetiderna.

– Jag fick bra hjälp och det var genom 1177, via min hemstad Umeå och där är det kortare väntetider. Jag har vänner som har sått i kö väldigt länge, men det är statlig vård. Det finns mycket privat men det är en helt annan kostnadsfråga. Speciellt om man är student. Många har stått i kö i flera månader, det är tråkigt att höra, säger Samira.

 Alicia Jonsson till vänster och Samira Abdi till höger, båda 25 år.
Alicia Jonsson till vänster och Samira Abdi till höger, båda 25 år.

Birgitta Jäversö är psykolog samt specialist inom psykiatri och neuropsykriatiska sjukdomar. Hon menar att killar söker vård i lägre grad vilket kan bero på okunskap, stigma och skam.

– Det är fler tjejer som söker vård än killar, det kan bero på att killar inte vet att de lider av psykisk ohälsa. Det är viktigt att man inte låter elever i skolan falla mellan stolarna, utan att man kollar upp, har kontakt med föräldrar och pratar känslor. Det kan få förödande konsekvenser om man inte får hjälp, säger hon.

Birgitta Jäversö, psykolog och specialist inom psykiatri och neuropsykriatiska sjukdomar.
Birgitta Jäversö, psykolog och specialist inom psykiatri och neuropsykriatiska sjukdomar.
Jag inte hur man söker vård

– Jag vet inte hur man söker vård, jag skulle gissa att man söker till sin närmsta vårdcentral. Jag som tur har aldrig drabbats av det problemet, men det vore bra att veta om det. I min omgivning är det flera som har drabbats av psykisk ohälsa, men personligt vet jag inte hur man söker vård, varken statligt eller inom landstinget. Men det är alltid bra att prata med någon, säger Douglas Brünteson.

Douglas Brünteson, 18 år.
Douglas Brünteson, 18 år.
Svårt att ta första steget

– Man kan gå till ungdomsmottagningar, det finns inte många tider men det finns bra vård när man kommer dit. När det väl är specificerat vad problemet är så är det väldigt bra, men innan dess tar det väldigt lång tid, säger Giulia Franco.

Hon fortsätter att prata om vikten i att öppna upp sig om sina besvär.

– Vi är sociala djur, vi behöver prata om hur man mår och socialt kontakt är något av det bästa sättet för att må bra igen. Det kan vara farligt att inte prata om man mår dåligt, fortsätter Giulia.

Emil Rydberg har aldrig sökt vård för psykiska besvär, och har relativt svårt för att öppna upp sig om sina problem till personer i hans omgivning.

– Jag har inte själv sökt, men andra i min omgivning har gjort det. De som har sökt vård har tyckt att det är bra, men de har upplevt att det har varit svårt med vilka man hamnar med och om de förstår problemen. Det kan vara bra att öppna upp sig men det kan vara svårt att ta steget själv, säger Emil.

Emil Rydberg,17 år till vänster och Giulia Franco,18 år till höger.
Emil Rydberg,17 år till vänster och Giulia Franco,18 år till höger.

Men hur söker man vård?

I BRIS årsrapport framkommer det att antalet stödsamtal fortsätter att öka, + 7 procent sedan 2021 och + 66 procent sedan 2018. Fler och allvarligare samtal handlar om ensamhet, självdestruktivitet och ätstörningar, och många vet inte vart de skall vända sig.

Enligt 1117 kan du i första hand kontakta din vårdcentral eller husläkare där de kan bedöma din situation och hänvisa dig vidare till lämplig vård, till exempel en psykolog eller psykiater. Det finns flera digitala komplement såsom KRY eller Mindler som är webbaserade vårdtjänster där du kan få hjälp för psykiska besvär. Du kan tillexempel boka en tid med en psykolog eller psykoterapeut online.

I vissa regioner finns specialiserade psykiatriska öppenvårdsmottagningar där du kan boka tid direkt utan remiss. Där kan du få träffa en psykiater eller psykolog för bedömning och behandling.

Vänd dig till psykiatrisk akutmottagning: Om du befinner dig i akut kris eller om situationen är allvarlig kan du kontakta den psykiatriska akutmottagningen på närmaste sjukhus eller ringa 112 för akut hjälp.

Ämnen i artikeln
Mer om: Psykisk ohälsa unga
Andra läser just nu
Mer från: Nyheter
Mer från Läget