”Jag har besökt sjukvården 38 gånger för att få hjälp”

Unga i Sverige söker vård för psykisk ohälsa, men vissa går fortfarande utan hjälp. En rapport från forskningsrådet Forte 2022 visar att allt fler unga i Sverige söker vård för psykisk ohälsa. Trots det finns det fortfarande barn och ungdomar som inte får den hjälp de behöver.

– 1,5 år senare och jag väntar fortfarande på hjälp, säger Johan, 26 år.

Se delar från intervjun: Johan berättar sina erfarenheter från vården.
Se delar från intervjun: Johan berättar sina erfarenheter från vården.

Klockan 11.00 i en etta i centrala Stockholm ställer Johan försiktigt ner två koppar på glasbordet. Högar av tvätt ligger på sängen och dammsugaren står lutad mot väggen. Johan som egentligen heter något annat har precis kommit hem från ett bokat möte hos psykiatrin på St Görans sjukhus.

– Det har varit några jobbiga dagar, jag har fortfarande inte fått tid till utredning.

Johan har tidigare levt ett normalt liv med vänner, sambo och jobb men på sidan har ångesten alltid krypt. En period på nu 1,5 år har varit så jobbig att han fyra gånger har försökt ta livet av sig. Men trots det står han utan rätt sammanhållen eller konsekvent hjälp från vården.

– Jag väntar fortfarande på att träffa en psykolog. Jag står på väntelista för utredning men det tar tid.

Johan har mer än 20 sidor i sin journal och varje gång han får frågan om vad problemet är från läkare och psykologer så förlorar han tilliten. Han blir därefter skickad till nya mottagningar.

–Jag vill ha en kontaktperson, jag orkar knappt att diska, gå upp eller göra normala vardagliga saker men här ska jag gå och skaffa all hjälp på egen hand.

Psykiatriska akutmottagningen som Johan har vänt sig till.
Psykiatriska akutmottagningen som Johan har vänt sig till.
Det som har hänt mellan dessa väggar påminner mig om en hemsk tid i mitt liv

– Jag har alltid lidit av psykisk ohälsa så länge jag kan minnas och det som har hänt mellan dessa väggar påminner mig om en hemsk tid i mitt liv.

Under en lång period har Johan haft psykiska besvär som har lett till att han har isolerat sig från vänner och familj. Trots upprepade självmordförsök, och en inläggning på dygnsvården så fick han vänta på att komma i kontakt med en psykiatriker

- Den väntan var jätte jobbig, den kändes väldigt långdragen. Man fick massa mediciner och blev utskriven, som om allt var bra.

Johan förklarar att  han har fått hjälp och blivit bemött med vårdkontakt, men problemet ligger i att det inte är rätt hjälp. Flertalet byten mellan olika psykiatriker har försvårat hans återhämtning, menar han.

- Varje gång jag träffar en ny läkare, psykiatriker eller psykolog måste jag berätta om varför jag mår dåligt igen. Alla ger sin bild av det hela men det finns ingen synkning mellan.

Bild från psykiatrins parkering.
Bild från psykiatrins parkering.

En rapport från forskningsrådet Forte visar på en ökning av psykiska besvär och vårdsökande för psykiatriska tillstånd bland barn och unga. Även om vårdsökandet har ökat ser man tydliga tecken på att vissa unga med depression och ångest fortfarande inte får den vård de behöver.

Rapporten bekräftar en oroande trend inom psykisk ohälsa bland unga. Christina Dalman, en av rapportförfattarna och tidigare enhetschef vid CES samt professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institute, uttrycker en oro för dolda vårdbehov.

–Vår rapport visar att psykiska besvär och vård för psykiatriska tillstånd bland barn och unga har ökat. Men trots att vårdsökandet har ökat ser vi fortfarande tecken på dolda vårdbehov, det vill säga att barn och unga med depression och ångest inte får den vård de skulle behöva, säger Christina Dalman.

Några av Johans mediciner.
Några av Johans mediciner.

Psykisk ohälsa bland unga är allt vanligare. Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att 50 procent av personer mellan 16-29 år i Sverige lider av psykisk ohälsa.

Martin Rödholm är projektledare och specialistläkare i psykiatri vid Sveriges Kommuner och Regioner. Han menar att kapaciteten inom psykiatrin ökar och aldrig någonsin har så många fått vård, men behoven ökar snabbare än kapaciteten på många håll.

–  De barn med störst behov av psykiatrisk vård prioriteras alltid, däremot kan barn och familjer som söker vård för exempelvis neuropsykiatriska utredningar behöva vänta längre. Regioner arbetar för att möta upp de ökade behoven inom både primärvården och den specialiserade vården, bland annat genom en tydligare väg in och genom fler digitala komplement. Samtidigt krävs insatser från flera delar av samhället för att vända utvecklingen och stärka barn och ungas psykiska hälsa under uppväxten, säger Martin Rödholm.

Martin Rödholm, specialistläkare i psykiatri, projektledare, Uppdrag Psykisk Hälsa.
Martin Rödholm, specialistläkare i psykiatri, projektledare, Uppdrag Psykisk Hälsa.
En stund i tystnad med Johan.
En stund i tystnad med Johan.

 Johan är tyst ett tag, han behöver tid för att samla sig och torka tårarna som rinner ner från kinden. Han har en lång väg till återhämtning.

– Jag väntar forfarande på att bli frisk, jag blir slussad runt, jag har provat all medicin och olika former av terapi men dagarna är upp och ner. Jag håller fortfarande hoppet uppe.

Johan som många andra i Sverige står i kö för att få hjälp. Sedan våren 2022 har Johan besökt sjukvården 38 gånger.

Flertal vårdcentraler, psykologer och läkare senare väntar han fortfarande på att bli frisk.

Ämnen i artikeln
Mer om: Psykisk ohälsa unga
Andra läser just nu
Mer från: Nyheter
Mer från Läget