Det är lördag eftermiddag och du och dina två kompisar har ingenting att göra till kvällen. Ni bestämmer er för att gå och se den nya Batman-filmen. Du slår upp hemsidan för att boka biljetter, men här tar ambitionen slut. Det kostar 507 kronor för tre biljetter, utan godis och popcorn.
Prissättningen på biobiljetter visar sig vara en finkänslig process som väger in en lång rad faktorer. Sådana faktorer som kan vara bra att känna till innan man sätter armarna i kors och konstaterar att det var bättre förr.
Hur priset sätts på biobiljetter
Som film booking director på filmstaden är Per Mårtensson ansvarig för utbudet på filmstadens biografer i Sverige, men också ansvarig för att fastställa priset på biobiljetter. Hur priserna sätts på biobiljetter i Sverige skiljer sig från stora delar av världen, där normen är att sätta priset efter de mest populära visningstiderna.
– I de flesta länderna så är det mycket dyrare att se en film klockan 19:30 en lördag, än om man ser den på tisdag eftermiddag, förklarar Mårtensson.
En annan viktig faktor som påverkar biljettpriset är filmens längd. Om en film är väldigt lång så kan färre föreställningar visas i samma salong och därmed blir biljettpriset dyrare.
Den svenska prissättningsmodellen behandlar en film som en unik produkt efter utbud och efterfrågan, vilket leder till att priset skiljer sig mer mellan filmer i Sverige. För att ta ett exempel så kostade förra årets största film No time to die 159 kronor, medan vissa mindre barnfilmer ligger på 59 kronor, nästan en tredjedel av priset.
Det är för tidigt att säga om det har skett ett paradigmskifte under pandemin.
Per Mårtensson beskriver pandemiåren som en utmaning som man inte hade klarat av om det inte vore för det statliga stödet som delades ut till Sveriges bioägare. Pandemin har inte påverkat biljettpriserna tack vare det statliga stödet, men det stödet är vid det här laget förbrukat sedan länge, berättar Per Mårtensson.
För Filmstaden AB så minskade nettoomsättningen med nästan två tredjedelar under det första pandemiåret och Sveriges biografägare gick på knäna. Som vi alla vet så höll den dystra situationen i sig med total nedstängning följt av restriktioner till så sent som i februari i år. Folk börjar sakta ta sig tillbaka till biosalongerna, men det är enligt Per Mårtensson för tidigt att säga om det kommer att återgå till de normala besökssiffrorna.
– Det är för tidigt att säga om har skett ett paradigmskifte under pandemin, vi är ju inte tillbaka på de nivåerna vi hade innan pandemin. Men vi tror och vi ser på utvecklingen att vi går åt rätt håll rent besöksmässigt. Men jag tror att hela 2022 kommer att vara en stor utvärderingsperiod.
Jag skulle ha svårt att se att det inte skulle ha en effekt på bio-gåendet.
Under pandemin så har flera stora streamingtjänster valt att flytta fram sina positioner. Innan pandemin så hade bioindustrin ett stort försprång på premiärdatumet för filmer, men det försprånget har krympt avsevärt.
– Filmer kommer ut med mycket kortare fönster som vi kallar det. Vi hade ett fast fönster på 122 dagar, men efter pandemin så har det här fönstret minskat och det är inte bara i Sverige. Jag skulle ha svårt att det inte skulle ha en effekt på bio-gåendet när en film går upp på HBO max efter 30 dagar eller på Disney plus efter 45 dagar. Men det är för tidigt att säga. Man kommer att behöva titta på minst ett till två års sikt, säger Per Mårtensson.
