Ur allt dåligt kan också något bra komma - hur kultur skapas i krisen

Coronakrisen påverkar världen på alla möjliga negativa sätt. Men ur allt dåligt kan även något bra komma. Kristofer Hansson, lektor på Malmö Universitet och docent i kulturstudier, förklarar hur han tror att coronakrisen kan påverka kulturen på ett konstruktivt sätt.

Enligt Kristofer Hansson är ett exempel på hur kulturen bearbetar kriser i efterhand Jonas Gardells bok och TV-serie Torka aldrig tårar utan handskar.
Enligt Kristofer Hansson är ett exempel på hur kulturen bearbetar kriser i efterhand Jonas Gardells bok och TV-serie Torka aldrig tårar utan handskar.

Coronapandemin är en kris som påverkar samhällets alla områden. Människor från samhällets alla grupper påverkas naturligtvis i olika grad, men på ett eller annat sätt. En yrkesgrupp som har drabbats hårdare än andra är kulturarbetare. För många kulturarbetare kräver deras jobb kräver tillgången till ett fysiskt rum vilket blir svårt när när förbudet mot sammankomster med med än 50 personer gäller.

Det är svårt att påstå att det finns något som är bra med coronakrisen men för att se på krisen ur ett konstruktivt perspektiv gäller det att även uppmärksamma positiva följder. Även om krisen påverkar kulturen negativt på kort sikt menar Kristofer Hansson, forskare att krisen kan få en positiv påverkan på kulturen på längre sikt.

Kan du ge ett exempel på hur olika kriser har påverkat kulturen på olika sätt historiskt?

– Alla kriser påverkar kulturen på något sätt, kulturen är ofta ett sätt att hantera de känslor som uppkommer i krisen. Mordet på Olof Palme var en stor kris för hela Sverige och något som har genererat en mängd böcker, filmer, tidningsartiklar och så vidare. Och det kommer fortsätta så för lång tid framöver. Andra kriser är förlisningen av Estonia, tsunamin i Thailand, diskoteksbranden i Göteborg. Svårt att säga hur det sociala umgänget påverkas eftersom de kulturella förändringarna inte ger lika tydliga avtryck i det sociala.

Har du något exempel på hur i synnerhet pandemier har påverkat kulturen historiskt?

– Tydligaste exemplen är nog AIDS och 80-talet, vi lever fortfarande med dess förändringar ganska omedvetet tror jag.

Kulturen är i alla samhällen oftast ett sätt vi människor bearbetar kriser och trauman. Det är inte en slump att de flesta böcker, filmer och låtar handlar just om olika former av tragedier och kriser.

Vilken betydelse har kulturen i krisen?

– Det handlar det mycket om hur vi förhåller oss till det som händer och hur nära vi upplever att vi står krisen. Om man själv var i Thailand 2004 har man en annan upplevelse än om man var i Sverige och fick informationen på TV. Men kulturen spelar en viktig roll för hur vi upplever krisen tror jag. Ser vi kris som något positivt, som i och för sig kan vara jobbigt att gå igenom men där vi växer som människor, eller ser vi det bara dystopiskt. Vilka föreställningar finns det i samhället kring kriser och hur människor ska ta sig igenom dem?

Hur tror du att coronakrisen kommer påverka kulturen i världen och i Sverige?

– Det gör den redan och det kommer fortsätta att göra det. Böcker kommer skrivas, filmer kommer produceras. Detta är något som vi kommer ha med oss på samma sätt som är vi idag fortfarande relaterar till mordet på Olof Palme, förlisningen av Estonia, tsunamin i Thailand och diskoteksbranden i Göteborg. Skillnaden möjligen ligger i att de händelser jag nämner här berörde främst Sverige, Palme påverkade inte en hel värld, men det vi nu går igenom kommer vara en erfarenhet vi delar med alla världens människor.

Andra läser just nu
Mer från: Nöje
Mer från Läget