Hälften av unga konsumenter har en positiv inställning till förfalskningar enligt en rapport från EUIPO. Ungdomar anser att det är acceptabelt att köpa kopior när man annars inte skulle ha råd, men experter tycker annorlunda.
–Det är både moraliskt fel och hälso och miljöfarligt, säger Albin Plevljak, immaterialrättsexpert på Tullverket.
Många vill köpa dyra märkeskläder, men alla kanske inte har råd. Hur gör man när pengarna inte räcker till?
En ny rapport från Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) visar att unga köper märkeskopior dubbelt så ofta än äldre konsumenter. Undersökningen visar att 50 procent i åldrarna 15 till 24, anser att det är acceptabelt att köpa kopior när ett original hade varit för dyrt.
–Det kan ju vara bra ifall man inte har råd med riktiga märkeskläder. Tänk om ens kompisar har riktiga men man själv inte har det. Då kan det vara lite bättre att köpa kopior för att passa in om man vill göra det, säger Linnéa, 12 år.
Hikma håller med om att det är bra för de som inte har råd.
–Det handlar om status. Om man inte har råd men vill passa in i samhället så kan man det genom att köpa kläder som man har råd med, även om det är fejk men ingen vet att det är det. Om man hade märkeskläder när man gick i typ nian var man coolast i gänget, säger Hikma, 21 år.
En fråga om ekonomi
Men det anses inte bara finnas fördelar med att kunna bära förfalskade lyxmärken.
–Om man köper en kopia som är mycket billigare så förlorar ju företagen mycket mer pengar. Då kanske de behöver stänga ner och då fortsätter fejk kopiorna komma in. Jag tycker inte att det är jättesnällt mot företaget, säger Linnéa, 12 år.
Per Holgersson, Senior advisor på Patent- och registreringsverket, reflekterar kring varför det är mer accepterat med förfalskningar hos unga konsumenter.
–Jag tror att det hänger ihop med att unga har en lite sämre ekonomi än äldre. Sen tror jag också att det är lätt att man rycks med. Framförallt med influencers och bloggare, för de lever ju oftast på att göra reklam för lite dyrare märken. Då kanske man vill ha samma märke som ens idol eller influencers som man följer, säger Per Holgersson.
Han fortsätter.
–Problemet är att rättighetshavarna trots allt lagt ner tid och pengar för att skapa ett varumärke. Jag brukar jämföra det med om man stjäl en cykel eller bil, då blir man ju vansinnig men det är nästan som att när man stjäl en design eller ett varumärke så är det som att det inte är lika allvarligt på något sätt, säger Per Holgersson.
Albin Plevjak, immaterialrättsexpert på Tullverket, berättar att medan Tullverket har befogenhet att stoppa importerade kopior när det misstänks att det ska säljas vidare, så har de inte rätt till att stoppa privatinförsel.
–Privatinförsel kan vara till exempel att du kommer hem från semestern med en fejk Louis Vuitton tröja på dig och två till i väskan. Men däremot om du kommer själv och har tio liknande tröjor anser vi att det är kommersiellt gods och då har vi rätt att stoppa dig för att vi tänker att du kommer sälja det. Det är bara vid kommersiellt flöde och direkt ankommande från tredje land som vi får agera, säger Albin Plevjak.
Kan innehålla farliga ämnen
Till skillnad från originalprodukterna som brukar gå igenom kontroller vid produktion så kontrolleras inte kopior, vilket gör att de sällan uppfyller hälsokraven, enligt Albin Plevljak.
–Det handlar inte bara om de stora företagen som tappar pengar utan även om konsumenterna som köper en laddare som kan börja brinna mitt i natten, säger han.
Enligt Kemikalieinspektionens undersökning från i år innehöll 92 av 148 granskade varor för höga halter av farliga ämnen. Dropshippingbutiker, webbutiker som saknar lager, var aktören med högst andel varor som innehöll farliga ämnen.
–Tröjan kan vara färgad av jättefarliga färgämnen som inte ska finnas i textilfärger. Solglasögonens metall kan innehålla tungmetaller. Produkten kan vara jättebra men det kan också vara en produkt som direkt är hälsofarlig som man tar på sig, säger Albin Plevjak.
Gränsar till annan brottslighet
Trots många ungdomars accepterande syn på förfalskningar, anser 80 procent av européer att det bland annat skadar företag och stödjer kriminella organisationer och är ett hot mot säkerheten. Albin Plevjak säger att Tullverket har sett hur denna typ av brottslighet gränsar till andra farligare brott.
– Man glömmer det ganska ofta eftersom att man tror att det bara är en kopia, men det ligger mycket bakom. Det handlar om människohandel, barnarbete och tvångsarbete i hela världen. Och för varje individ som råkar ut för det så kan det innebära både hälsoproblem och fara för att skadas. Det är både moraliskt fel och hälso och miljöfarligt, avslutar Albin Plevljak.
