"Svenskfödda umgås med invandrade här"

Det sämsta med Filipstad var när Swedbank stängde tycker Idris. "Har du problem måste du åka till Karlstad eller Kristinehamn. Folk får alltid problem med Swedbank och då kommer många till oss på Vägvisaren."

Idris Mohamedali och Mohsen Khavari har båda flytt till Sverige. Idris hamnade i Filipstad – där tjugo procent av befolkningen har utländsk bakgrund. Mohsen kom till Hammarö – och blev en av kommunens första flyktingar på många år.

Vi kommer på besök mitt i lunchen. I det tomma väntrummet i det rosa hus som utgör Arbetsmarknads- och integrationsenheten finns en tv-skärm placerad på ena vägen. Den har Filipstads kommunvapen i högra hörnet och texten ”Om Filipstad, Folkmängd 10 782, Utrikes födda 2040” undertill.

Nästan var femte invånare i kommunen är född i ett annat land än Sverige.

Idris Mohamedali, 23, som Läget träffar är en av dem. Han har precis varit och ätit lunch på en eritreansk restaurang i närheten.

– Det finns ingen av killarna här som kan laga sån mat så hon som har det brukar laga åt oss, det är riktigt gott, berättar han.

Han kom till Sverige som 19-åring från just Eritrea. Efter några dagar i storstaden Göteborg blev han flyttad till Filipstad och Värmland.

– I Göteborg var det mycket folk och tågen kom och gick hela tiden. Jag gillar lugna städer, jag trivs bra här, säger han med en folktom Hertig Filipsgatan utanför fönstret.

Filipstads centrum med kyrkan i bakgrunden.

Hans telefon ringer. Det är flickvännen och han ber om att få ringa upp efter intervjun. De kom hit tillsammans från Eritrea i maj 2014 och har en tre år gammal dotter ihop.

– Jag fick vänta ett år och två månader på mitt uppehållstillstånd, hon fick sitt efter 14 dagar, säger han och ger ifrån sig ett stort leende.

– Det var jätteroligt att hon fick det så snabbt.

Projektet Vägvisaren guidar i början

Filipstad ligger femma på listan över de kommuner i Sverige som tagit emot flest nyanlända. I oktober 2015, när flyktingvågen var som störst, tog kommunen emot 77,7 på 1000 invånare enligt statistik från SVT/Migrationsverket.

Projektet Vägvisaren startades sommaren 2015 och stöttar nyanlända i hur det svenska systemet fungerar; hur betalar man räkningar, hur fyller man i blanketter, hur fungerar myndigheterna?

Efter ett års praktik på Vägvisaren fick Idris förlängt jobb.

– I Filipstad får man snabbt arbete. De har startat nya extratjänster och tagit in många nyanlända, berättar han men nämner en oro inför framtiden:

– Jag har fått förlängt ett år, men jag vet inte vad som händer det tredje året. Får jag inte jobb då måste jag kanske flytta. Jag vill stanna här.

Blev påhoppad i Karlstad

Idris dröm är att bli svetsare eller snickare, något han jobbade med i Eritrea och Sudan. Men den enda utbildningen för sådana jobb finns i Skoghall, utanför Karlstad, och transporterna dit är inte Filipstads starkaste gren.

– Man måste planera tiderna väldigt noga, bussarna går inte så ofta. Och jag har varken bil eller körkort, säger han.

– Men jag vill verkligen skaffa.

För Idris är det skillnad på Filipstad och Karlstad. När han en gång väntade på bussen i Karlstad började några personer bråka med honom och använde rasistiska uttryck.

– Det som hände där fick mig att känna mig kraschad inombords, berättar han och sjunker lite djupare ner i stolen.

Enligt färsk statistik från Dagens Nyheter har vuxna svenskars inställning till invandring förändrats. Fyra av tio vill ta emot färre, jämfört med två av tio hösten 2015. Men hos de unga i Filipstad är öppenheten stor.

– För de unga här spelar de ingen roll varifrån du kommer. Svenskfödda umgås med invandrare här.

Ungdomens hus är en mötesplats, men de unga är bra på att skapa möjligheter själva.

– I Ferlinskolan spelar många fotboll ihop. Somalier, eritreaner och svenskar möter varandra; somalierna brukar vinna, de är bäst, berättar Idris som tack vare sin snabbhet används på kanten för Eritreas lag.

– Här i Filipstad säger svenska ungdomar “walla bror” och man lär sig varandras kulturer på ett bättre sätt.

I Filipstad är ungefär 20 procent av befolkningen födda utanför Sverige.

Unga mer villiga att hjälpa

Filipstads centrum ligger ett stenkast bort från kommunhuset. Där blandas utländska livsmedelsbutiker med gamla konditorier och på bibliotekets anslagstavla står texter både på svenska och arabiska.

Vid ett trafikljus som tar minuter på sig att slå om från rött till grönt träffar vi Kevin Jurinic, 13, som är på väg hem från skolan. Känner han igen sig i den bild Idris ger av Filipstad?

– Det finns många utlandsfödda på min skola och jag umgås mycket med dem.

Han håller med om att unga är mer öppna än vuxna.

– Unga är snälla och trevliga. Äldre kan ofta vara lite elakare.

100 meter därifrån står flera bussar på rad, redo att köra hem de barn och ungdomar som bor utanför själva staden.

Hilda Qvarnfordt, 15, går på Ferlinskolan och är en av dem som väntar. Hon bor i Nykroppa 15 minuter utanför Filipstad.

– På min skola är det helt blandat, förutom de som inte har lärt sig språket ännu, de går i specialklass, säger hon och är inne på samma linje som Idris och Kevin.

– Jag tror att unga är mer öppna, mer hjälpsamma än vuxna.

Kevin Jurinic, 13, känner många med utländsk bakgrund.
Hilda Qvarfordt, 15, tror unga är mer hjälpsamma än vuxna.

"Vi bygger egna vägar"

Läget får tag i Hannes Fellsman, förvaltningschef på Arbetsmarknad- och integrationsenheten på Filipstads kommun.

Vad skiljer Filipstad från andra kommuner?

– Ska du jobba i fruktdisken ska du kunna svenska - men vilken typ av svenska? Vi tar det från vart man är när man kommer hit och bygger därifrån egna vägar för varje person, berättar han.

I Filipstad är arbetslösheten 13,5 procent, att jämföra med siffran för hela landet, 6,5 procent. Hannes Fellsman menar att kommunen har gjort så gott den kunnat men att en del saker kan bli bättre.

– Den höga arbetslösheten är inte bra att vi har, det består nästan bara av icke-europeiska ungdomar, säger han men tillägger att alla måste hjälpas åt.

– I den bästa av världar skulle vi inte ha människor som lever på försörjningsstöd. Men vi löser inte integrationsfrågan själva. Lika mycket som vi jobbar med unga nyanlända i Filipstad, försöker vi påverka lagstiftare och politik.

Han lyfter fram sammanhållningen.

– Vi har inga motsättningar och ingen stark bostadssegregation. Folk är bra på att mötas över kulturella gränser. Vi har ett rikt föreningsliv och många kulturinsatser.

Hannes är övertygad om att unga är lite mer öppna än vuxna.

– De ser inte samma issues som de vuxna.

Mer om: Hur gick integrationen?

"När vi åker till stan stirrar folk på oss"

Hur skiljer sig livet i Hammarö och Filipstad åt? Läget träffar två unga personer som flytt till Sverige.

"Svenskfödda umgås med invandrade här"

Hur skiljer sig livet i Hammarö och Filipstad åt? Läget träffar två unga personer som flytt till Sverige.

Andra läser just nu
Mer från: Nyheter
3 min

Spelmissbruk: ”Börjar som spännande och kul”

Spelmissbruk blev klassat som en sjukdom i Sverige år 2017.

Världsmiljödagen - en kampanj för en grönare framtid

Nyheter Söndagen den 5 juni är det Världsmiljödagen. Temat för året gå...

Sommarjobb: framtidsdrömmar och extrapengar

Nu står sommaren runt hörnet och för många ungdomar väntar någ...

Försvunnet sommartorg äntligen på plats

Nyheter Efter visst strul så är Kista Sommartorg för det mesta på plats.

”Alla bör ha läxhjälp för barn och ungdomar”

Nu anas ljuset i tunneln, skolterminen börjar lida mot sitt sl...

Så får du stressen att sluta

Nyheter Men vad är egentligen stress?

Mer från Läget
1 min

Bli en klimathjälte genom att få maten att hålla längre

Play Varje år slängs tonvis av maten vi köper. Ofta är det för att ...

3 min

Gingerjompa berättar om hur det är att vara TikTokare

Play Läget har följt den svenska influencern John Hedin, också känd som Gingerjompa, när han intervjuar människo...

3 min

Spelmissbruk: ”Börjar som spännande och kul”

Spelmissbruk blev klassat som en sjukdom i Sverige år 2017.

Fightingspelsträffar - den moderna arkaden

Play öreningen LightDash träffas varje vecka i en brädspelsbutik för att spela fightingspel. Men varför ses fysi...

Krympflation - tricket funkar, om du inte ser det

Ekonomi Tycker du också att chipspåsarna med tiden innehåller mer luft...

Så skyddar du din identitet

Krim Läget har intervjuat dataskyddsexperten Louise Yngström Valde för att få tips om hur man kan undvika att bl...