Scouternas dag
Hela Hagaparken i Stockholm skvallrar om scouttävling. I skogsdungar och på gräsmattorna är kontroller placerade. Överallt skymtar man de blåa scoutskjortorna med halsdukar från olika kårer. Scouter från Stockholmsdistriktet i åldrarna åtta till femton är här för att testa sina kunskapar på årets största tävlingsdag: Scouternas dag.
Under dagen avgörs flera tävlingar, Myrstigen, Björnklon och Älghornet. Tävlingarna är uppdelande efter åldersgrupper och har tagit flera månader att planera. Scouterna tävlar både med sina patruller, de små grupperna inom varje avdelning, och gemensamt med hela avdelningen.
Carl Bjelksjö är tävlingsledare för Älghornet och menar att flera saker har varit viktiga för att skapa en så bra tävling som möjligt.
–Det ska naturligtvis vara roligt för de som deltar med det ska också spegla det man gör på scoutmötena. Scouterna ska få visa upp vad de lärt sig under året och kunna pröva sina färdigheter mot varandra, säger Carl Bjelksjö.
Genom Hagaparken finns sex kontroller per tävling utsatta. Kunskaper i bland annat hanteringen av stormkök, första hjälpen och naturkännedom ska testas.
Tävlingar hela dagen
En av scouterna på plats är Vidar Wernberg 13 år, från Älvsjö scoutkår. Han har varit med i scouterna i sex år och tävlar nu med avdelningen Eldfåglarna i Älghornet. Tävlingen för äventyrarscouterna, de mellan tolv och femton år. Nu på Scouternas dag ser han mest framemot kontrollen om chiffer och hela gemenskapen.
– Det jag tycker är roligaste med scouterna är upplevelserna, som att vara på hajker i skogar och på sommarläger. Men också att träffa många andra scouter, säger Vidar Wernberg.
Förutom för avdelningar och patruller finns också en tävling för scoutledarna. En av de som tävlar är Alice Lönnerud, 20 år. Hon är ledare för äventyraravdelningen Skogsmännen i Gustav Vasa Bredäng scoutkår. Förutom att öva med sina scouter har hon själv försökt förbereda sig inför dagens tävling.
–Jag har försökt träna samtidigt som scouterna, men det har blivit lite halvt. Det har berott på om det funnits många andra ledare som har varit med och kunnat öva med scouterna. Sen vet man aldrig vad som faktiskt kommer på tävlingarna. Till exempel brukar eldning vara med, så det har vi övat på, men det kom inte som kontroll i år, säger Alice Lönnerud.
Man lär sig mycket viktiga livserfarenheter
Det är ofta äventyren och gemenskapen som lockar in scouter och får dem att stanna kvar i många år. Alice Lönnerud har hunnit vara scout i tio år och ledare i tre. För henne har scouterna betytt mer än bara tävlingar.
–Främst utvecklar det en som person, det disciplinerar en. Det kanske låter hårt, men man lär sig mycket viktiga livserfarenheter och kunskaper. Sen har scouterna också gett mycket gemenskap såklart. Den klyschan om vänner för livet, det är en klyscha för att det är sant, säger Alice Lönnerud.
Allt fler blir scouter
Att scouterna är populärt märks inte bara denna soliga lördag i Hagaparken utan rörelsen växer, i hela landet. Förra året, 2022, överskred antalet medlemmar 80 500 i Sverige, utspridda i över 1000 kårer. Och scouterna ökar för nionde året i rad.
Att scouterna fortsätter att öka finns det flera förklaringar till. Carl Bjelksjö menar att det generella friluftsintresset i samhället avspeglas i scouterna.
– Vi ligger rätt i tiden. Föräldrarna vill att deras barn ska få vistas i en positiv miljö med friluftsliv och med sina kompisar. Jag tänker också att barn idag kanske inte kommer ut i naturen och skogen lika spontant som förr. Då kan det vara bra att vara med i en organisation där man gör det, säger Carl Bjelksjö.
Alice Lönnerud resonerar kring lite olika anledningar om varför scoutrörelsen fortsätter att locka nya medlemmar.
– Jag tror en förklaring kan vara pandemin. Då var alla instängda i sina rum, hade inget och göra och var inomhus hela tiden. Men scouterna fortsatte. Vi hade öppen verksamhet under hela pandemin, för att vi tyckte det var viktigt. Det tror jag kan locka, att man vill komma ut i naturen, säger Alice Lönnerud.
Samtidigt tror Alice Lönnerud att synen på scouterna håller på att förändras. Vilket också kan lett till att fler vill gå med.
–Det känns som att den här töntstämpeln, som scouterna ändå har lite grann, långsamt löses upp. Det är inte lika lame att vara en scout längre, som det var för ett tag sen. Det handlar om överlevande och inte alls om att räkna kottar i skogen, som folk förut tänkte.
