Det kan upplevas som mer regel än undantag att nyblivna studenter åker till Sydostasien med en varsin ryggsäck. Även om det har sin charm så är den ironiska frasen ”hitta svaren i Asien” befäst av en anledning.
Sara Johansson och Isabelle Christensen tog studenten i Laholm 2019 och under hösten kom de fram till att de minsann också ville ge sig ut med en varsin ryggsäck – men att ligga på sandstränder och glassa var aldrig aktuellt.
– Jag ville först resa till Sydamerika och Sara ville till Japan, men så började vi planera ihop istället. Nu känns det kul att ha gjort något lite annorlunda, säger Isabelle Christensen.
– Och det känns bra att det kombinerades med något där vi faktiskt gjorde nytta, tillägger Sara Johansson.
Resan de pratar om gick till Uganda, Kenya och Tanzania, där de planerat in att besöka ett barnhem i varje land. Flyget söderut gick den 28 januari, men på sätt och vis började resan redan i början på december då de startade en insamling på Facebook för kunna komma ned med pengar till välgörande ändamål.
Ville inte komma tomhänta
Inför resan hade de 42 091 kronor från insamlingen, varav lite hade gått till att köpa bröstmjölksersättning att ta med till barnen. I väskorna hade de även pennor, block och lera. Ytterligare gåvor trillade in under resans gång, medan de som ville kunde följa deras sex veckor långa resa på Instagram under kontot @viiafrika.
Väl framme i Uganda fick de ett bekant bemötande. De besökte barnhemmet Ssenyange som Laholmsborna Matilda och Linus Nilsson är engagerade i.
– När vi kom fram till att det var Afrika vi ville åka till hörde vi av oss till Matilda för tips. Då skrev hon att om vi skulle ha vägarna förbi Ssenyange var vi varmt välkomna, berättar Sara Johansson.
Johansson och Christensen spenderade en vecka på barnhemmet.
– Ssenyange fungerar som en skola med 600 elever, varav 400 är i boarding och bor där. Så det är både skola med undervisande lärare och barnhem. Vi hjälpte till med det som behövdes när vi var där, förklarar Isabelle Christensen.
Utöver Ssenyange tillbringade de tid på barnhemmen Makimei i Kenya och Kitaa i Tanzania. Makimei håller på att bli vräkta och sparar nu till depositionen för att köpa ny mark.
– Det är ett bra barnhem så därför lämnar staten barn hos dem, men vad vi förstår har de inget ekonomiskt stöd för det, säger Isabelle Christensen.
Hos Kitaa i Tanzania går pengarna till något mer lustfyllt.
– En lekplats. Hela lekplatsen har de som skänkt pengar till vår insamling finansierat, berättar Sara Johansson.
Tid för andra upplevelser
Under de sex veckorna i Afrika fick Sara och Isabelle även tid till andra upplevelser som kan kategoriseras som rekreation från arbetet och besöken på barnhemmen. Såväl i storstadsmiljö – i huvudstäderna Nairobi och Kampala – som i vildmarken i form av safari och besök på ett giraffcenter. Framför allt Johansson tycktes komma väl överens med girafferna, varav en tog sig friheten att slicka henne i ansiktet.
Var det inte åtminstone en gnutta äckligt?
– Det var äckligt, flikar Christensen in snabbt.
– Nej, men Isabelle misslyckades dock med att filma det så jag fick bli slickad tre gånger, berättar Johansson lättsamt.
Med lite tid till eftertanke
När jag pratar med tjejerna har de varit hemma i Laholm en vecka och fyra dagar och upplevelserna börjar mer och mer att sjunka in.
– Jag pratade med en kvinna på barnhemmet i Tanzania häromdagen. Jag tror att allting vi har sett kommer att kännas mer och mer på riktigt för oss ju längre man är hemma. När vi var iväg var det så mycket inplanerat, säger Christensen.
– Ja, man tar in det under tiden, men man kan inte riktigt fatta, flikar Johansson in.
– Man får se hur de bor och har det och det är fint att se hur tacksamma och stolta de trots allt är, säger Christensen.
– Det är nästan svårt att förstå att de är kvar där när man har åkt hem, flikar Johansson in igen.
De två hemkomna resenärerna fyller ständigt i och betonar den andras meningar och det är tydligt att resan har gjort intryck. Nu ska de landa få hemmaplan och bearbeta resan, men man kan ana att den har gett mersmak.
– Jag vill tillbaka till barnen. Safari vill jag åka på igen och barnen kan man alltid åka tillbaka till, säger Isabelle Christensen.
Även om en resa som deras grundar sig i en vilja att göra skillnad och förbättra återkommer de ständigt till hur upplevelser som dessa gör en ödmjuk och ger en perspektiv, även när de stöter på någon på Stortorget som berömmer deras arbete.
– Det är så fantastiskt att så många här hemma både innan och under resan har engagerat sig i det vi gjort, säger Sara Johansson.
