Speldjungeln
King of Math, Albert - den digitala matteläraren och Matematik 5000 är några av de appar som kommer upp när man söker på ”matematikspel” i App Store. Albert - den digitala matteläraren lanserades 2015 och sedan dess har över 300 000 användare anslutit sig till appen, som kostar pengar att prenumerera på. Enligt företagets delårsrapport som släpptes tidigare i veckan, har de expanderat snabbt och etablerat sig på flera nya marknader. Andra appar som till exempel Matematik 5000, kostar också pengar att använda.
Pengahunger
Det verkar alltså finnas efterfrågan på appar som de här och en del är villiga att betala för lärande genom spel. Elise Haglind är 14 år och går i sjuan. Hon brukar använda sig av appar som är gratis, men hon berättar att hon kan tänka sig att betala för en spelapp.
– När man övar på typ gångertabellen i en app sätter det sig mycket bättre och det går snabbare att lära sig. Så jag skulle kunna det, om det hjälper till proven och så, säger Elise Haglind.
Ricko Wieweg Hammar är matematiklärare. Han har arbetat på både gymnasiet och högstadiet och han anser att man ska tänka till innan man betalar för en app som erbjuder matematikundervisning.
– Det finns en pengahunger bakom vissa appar och program. De har som främsta syfte att bringa inkomst och lär ut matte sekundärt, säger Ricko Wieweg Hammar.
Feedbacken är A och O
Han berättar om en annan aspekt, som handlar om vilken feedback appen ger barnet eller ungdomen när den spelar.
– Det är viktigt att titta på om appen är ett snällt eller elakt verktyg. Ett snällt hjälpmedel ger oss ledtrådar så att vi vill fortsätta undersöka och hitta rätt svar. Ett hjälpmedel som bara ger responsen ”fel” eller ”börja om från början” riskerar att döda lusten och nyfikenheten, säger han.
En studie från 2018 av forskaren Betty Tärning tar upp samma problematik. Hennes studie visade att 77 procent av 243 appar som användes, när det gällde svenska, matematik och andra ämnen, endast berättade om användaren gjorde rätt eller fel. Apparna berättade alltså inte vad användaren hade gjort för fel eller vad den kunde göra för att det skulle bli rätt. Hon pekade på det som ett problem eftersom det inte räcker med att endast tala om vad som är rätt och fel om elevens lärande ska förbättras.
Om en spelapp däremot är uppbyggd på ett pedagogiskt sätt och kan ge feedback på ett sätt som gynnar eleven, kan det vara effektivt och innehålla många fördelar. Det skriver forskaren Björn Sjödén om i sin bok ”Vad är ett digitalt hjälpmedel?”.
