Pontus gick med i armén direkt efter gymnasiet

Att lära sig upprätta en trossplats, spola underredet på lastbilar i flera timmar, att lyda en officer.

Pontus Holmlund, 19, gick samhällsprogrammet på Globala gymnasiet i Stockholm. Efter studenten rekryterades han till försvaret.

Pontus pliktades 2019 till försvaret. Han ville vara med, men andra i hans pluton var inte lika sugna.
Pontus pliktades 2019 till försvaret. Han ville vara med, men andra i hans pluton var inte lika sugna.

I augusti 2019 rekryterades Pontus Holmlund, 19, till försvarsmyndigheten som värnpliktig. Han har precis kommit tillbaka från en övning där de upprättade trossplats, en försörjningsplats med förnödenheter.

— Vi var på en övning fram till igår, den får jag inte säga så mycket om. Idag ska vi vårda allting. En jävla massa skit. Tält, lastbilar, motorsågar. Vi ska se så att inget är fel på våra fordon, sedan kommer en officerare och kontrollerar. Två timmar i en spolhall, så säger han att det är kvar lite smuts.

I början handlade det mycket om att drillas in i hela systemet, berättar Pontus Holmlund.

— Man ska kunna marschera, man ska snagga sig, man ska veta hur en bäddad säng ser ut. Det var mycket att stå och skämmas för att man inte hade putsat skorna.

Låter som Full metal jacket?

— Ja, i början var det faktiskt lite så. En drill sergeant som stod och skällde en i ansiktet, typ. Nu är det fortfarande samma formella krav som när vi var nya, men det är inte alls lika jobbigt. Sergeanten blir arg, så är man klar.

Den största anledningen att man går med i försvaret är att man vill prova något nytt, säger Pontus Holmlund.

Det är däremot inte alla som valt att vara där.

— Att folk är pliktade innebär egentligen att de är här mot sin vilja. Det är många som inte alls ville gå med och hade jobb förberedda. De fick en riktig bajsmacka av rekryteringsmyndigheten.

Är de fortfarande motvilliga?

— Det är väldigt olika. Vissa struntar helt i militärbetyget. Hur de uppfattas av officerarna bekommer dem inte alls.

Försvarsövningen Aurora 20 skulle ägt rum mellan 11 maj och 4 juni i vår. Den hade fungerat som en examinationsuppgift för Pontus Holmlund men ställdes in på grund av rådande pandemi.
Försvarsövningen Aurora 20 skulle ägt rum mellan 11 maj och 4 juni i vår. Den hade fungerat som en examinationsuppgift för Pontus Holmlund men ställdes in på grund av rådande pandemi.

Det bästa med försvaret är att få ett sammanhang, säger Pontus Holmlund. Man vet vad man ska göra och man får en stark samhörighet.

— Man skämde ut sig, fattade ingenting och hade det jättejobbigt i början. Men den samhörigheten bildar starka band.

— Något annat som händer är att man blir bättre på att erkänna sina misstag. Det finns en kultur av att stå rak i ryggen, man står för det man gör.

På den andra sidan av myntet är den stora ofriheten.

— Gör jag inte som min gruppchef eller kapten säger, då begår jag ett lagbrott, även om det är en idiotisk order. Det är också svårt att vårda relationer därhemma, under de helger man får komma hem vill man mest vila upp sig.

Känns det värt det?

– Ja, det gör det. Man utvecklas som person. För det mesta till det bättre!

Webbfråga Skulle du kunna tänka dig att vara med i armén?

Ämnen i artikeln
Andra läser just nu
Mer från: Personligt
Mer från Läget