Barn och ungdomsvården i Västervik utgörs av fem huvuddelar. Myndighetsutövning som bland annat mottager orosanmälningar, riskbedömer och beviljar eventuella bistånd. Öppna insatser i form föräldrastöd och barngrupper. Individuella insatser där familjesamtal, samspelsbehandling och pedagogiskt stöd är centrala delar. Allmänna och förebyggande insatser som i Västervik består av fältverksamhet.
Den sista pusselbiten är familjerätt och familjecentral som behandlar traditionellt arbete med vårdnad, boende och umgängesfrågor.
¬– Där syftar arbetet till att säkra och föra fram barns rätt. Men de fem punkterna är, i förhållande till vad vi gör, en kort sammanfattning av en hel socialförvaltning, säger IFO-chef Vivi-Ann Blomqvist.
Kostnaden för barn och ungdomsvården i Västerviks kommun var 75 327 000 kr år 2020 och 51 659 000 kr år 2019 (beloppen är angivna i tkr på SCB:s hemsida).
– Orsaken till den stora kostnadsökningen var främst ett ökat antal orosanmälningar gällande barn och ungdomar, varav flera resulterade i placeringar i familjehem och HVB (hem för vård eller boende), säger Blomqvist.
Men det har inte varit helt enkelt att hitta familjehem till det ökade antalet barn och ungdomar som kräver placering berättar Blomqvist.
– Det har varit svårigheter att rekrytera familjehem vilket dessutom medförde att vissa placeringar gjordes i så kallade konsulentstödda familjehem. Dessa inkluderar stöd och handledning till familjehemmet och innebär en högre dygnskostnad för kommunen.
Vad beror ökningen av orosanmälningar på?
– Vi ser ingen direkt koppling till pandemin. Men exakt vad som har bidragit till ökningen är lite svårt att svara på, det finns flera faktorer. Ökningen av placeringskostnader konstateras i hela landet. Benägenhet och vilja att anmäla misstanke om missförhållanden kan ha ökat i samhället, vilket kan vara en annan faktor, säger hon.
