Nästan alla SiS-hem kritiseras för brister

Otillräcklig bemanning under nätter, kränkningar från personal och brister i bemötandet. Inspektionen för vård och omsorg fortsätter att kritisera Statens institutionsstyrelse för skötseln av Sveriges ungdomshem.

– Det är viktigt att personalen förstår vad det innebär att arbeta i en sådan låst miljö, säger Maria Andersson Vogel, docent vid Stockholms universitet till Läget.

STATENS INSTITUTIONSSTYRELSE SIS. Foto: Anders Wiklund/TT

Igår publicerade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) en rapport som pekar på allvarliga brister hos 17 av 21 ungdomshem som Statens institutionsstyrelse (SiS) bedriver. Förra veckan skrev Läget om en annan rapport gjord av Barnrättsbyrån som bland annat pekade på att våldet ökar på SiS-hemmen. Nu fortsätter kritiken.

Sluten ungdomsvård eller ungdomsvård

Statens institutionsstyrelse (SiS) är en myndighet som bedriver individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar. Tvångsvården sker på särskilda ungdomshem, även kallade för SiS-hem. Den som hamnar på ett SiS-hem kan ha problem med missbruk, kriminalitet eller blivit dömd för ett allvarligt brott.

När en person mellan 15-17 år döms för ett sådant allvarligt brott att den hade fått fängelse om den var över 18 år får den oftast det som kallas för sluten ungdomsvård. I andra fall kan unga personer tvångsomhändertas av staten och placeras på ett SiS-hem.

Problemen fortsätter

Rapporten från IVO visar hur allvarliga brister fortsätter att förekomma hos vårdhemmen. IVO menar att SiS, trots tidigare kritik, inte har agerat tillräckligt för att lösa problemen vilket gör att ungdomar far illa.

Hemmen misslyckas bland annat med att inte ha tillräckligt med personal under nätterna. Något behövs för att kunna förhindra våld och hot mellan ungdomarna. I övrigt kritiseras personalens beteende på vissa hem. Det handlar om rasistiska uttalanden och fysiskt våld mot ungdomarna.

Svår miljö

Maria Andersson Vogel är docent vid Stockholms universitet och har forskat kring SiS-hem, med särskild inriktning på tjejer. Hon pekar på att platser som är avskilda från samhället med lite insyn skapar en riskfylld miljö där det kan förekomma våld och övergrepp.

– Det är viktigt att personalen förstår vad det innebär att arbeta i en sådan låst miljö.

Högre krav på utbildning och handledning av personalen är två saker som Maria Andersson Vogel säger behövs för att skapa medvetenhet kring den miljö de befinner sig i.

Maria Andersson Vogel
Maria Andersson Vogel

Vad kan ungdomarna själva göra?

Den som bor på ett SiS-hem och utsätts för hot, våld eller kränkningar har rätt att anmäla, men ungdomarnas möjligheter att använda exempelvis telefon eller internet går ofta via personalen. Är det personalen man vill anmäla kan det därför bli svårt.

Maria Andersson Vogel lyfter fram att ungdomarna i många fall är utlämnade till personalen.

– Man har visserligen infört vad man kallar en fristående klagomålsfunktion men dessa klagomål hanteras fortfarande internt.

SiS svarar

I ett mejl till Läget kommenterar Birgitta Dahlberg, ungdomsvårdsdirektör vid SiS, att enheten redan har agerat på kritik som IVO gav i vintras och att de ”arbetar hårt för att säkerställa tryggheten, och skapa goda möjligheter för utsatta barn och unga att gå i skolan, bygga framtidstro och bryta med kriminalitet och missbruk.”.

Birgitta Dahlberg
Birgitta Dahlberg
Ämnen i artikeln
Mer om: Kritiken mot SiS
Andra läser just nu
Mer från: Inrikes
Mer från Nyheter