–Målbrottet var det som gjorde att jag var tvungen att utvecklas. Då ville jag inte sjunga längre och lärde mig spela banjo och gitarr, säger Pelle.
Han blickar ut över Stockholm från Skinnarviksberget. Folk har börjat samla sig kring parkytorna för att njuta av solen. Pelle slutade precis på jobbet. Han konstaterar att det är för varmt för långbyxor men att något annat inte är tillåtet på arbetsplatsen.
–Jag är gruppchef nu på hemtjänsten. Det är betydligt bättre arbetstider än tidigare, jag är ledig på helgerna så jag kan hålla på med musik.
Pelles musikaliska resa började när han var sex år och lärde sig spela piano. Han började på musikskolan i Strängnäs och lärde sig spela på ett analogt piano. Det gick vidare till att lära sig spela på ett elektroniskt och sedan på syntar.
–När jag lärde mig flera instrument började jag producera eget. Jag skrev och producerade mitt eget material och la upp på Soundcloud. Det var där jag upptäckte att jag kunde läsa musikproduktion på gymnasiet, säger Pelle.
Pelle upptäckte estetprogrammet på Fryshuset i Stockholm och insåg snabbt att det var något för honom. Han tog steget och flyttade från Strängnäs till Stockholm för att börja plugga. Ett stort steg för en sextonåring.
–Fryshuset var bra, det fanns liksom inga stereotyper i klassen. Allt från hiphoppare till de som lyssnade på klassisk musik. Vi lärde oss komponera, mixa och mastra musik. Sen fick vi lära oss hur man spelar i band, sätta upp föreställningar och sånt. Man satt mest själv men man visste alltid att gruppen fanns där för hjälp.
Fryshuset som ligger i Hammarby sjöstad har flera utbildningar, bland annat gymnasieutbildningen musikproduktion. Den ger bara viss behörighet att läsa vidare till universitet men det finns möjlighet att lägga till kurser om man vill.
–Man behöver ha vissa förkunskaper om musik och kanske kunna spela ett instrument innan man söker sig dit, berättar Pelle.
Pelles band består utav honom själv på sång och gitarr, storebror Felix på gitarr, gymnasiekompisen Gustaf på trummor och arbetskollegan Calle på bas. Emellanåt har de haft med både saxofonister och andra musiker.
Musiken som Pelle producerar är på svenska och kallas indie-pop, han tycker det är lättare att uttrycka sig på sitt modersmål och ser inte att han vill gå över till engelska just nu. Han berättar att eftersom han bara skriver på svenska så begränsar han sig men det är inget som hindrar honom.
–Processen med att skriva sin egen musik bygger mycket på mina egna upplevelser. Sen brukar jag använda somrar och vintern till att skriva och processa. Sen blir det till en låt. Spelningarna jag och bandet gör är främst på vår och höst.
Men bakom alla spelningar och skrivandet ligger hårt arbete. Tack vare gymnasiet och spelningar har han fått ett bra kontaktnät. Människor som ansvarar för spelningar eller hjälper till med marknadsföringen.
–I början så fick man jaga rätt på ställen att få spela på. Men när man spelat på ett ställe får man erbjudande om att spela på två nya. Idag får jag tillräckligt med olika erbjudanden för att kunna välja lite själv vart jag vill spela.
Att få in spelningar i schemat har blivit lättare nu när han inte längre jobbar helger.
–Jag känner att som det är nu i livet är det perfekt. Jag har tillräckligt med spelningar. Men ja, det är ju klart att det hade varit kul med mer publik och större scener.
Pelle kommer fortsätta spela in ny musik och har inga planer på att lägga av. Han hoppas att han blir klar med en ny singel till efter sommaren.
–Den låt jag är mest nöjd med är Ensam hem, den funkar både till förfesten och till efterfesten, säger Pelle.
Vill man lyssna på Pelle Adléns musik så finns den på Spotify eller så håller man utkik efter evenemangen på Facebook.
