– Är det du som är sexläraren?
Till en början är stämningen i klassrummet ofta lite fnissig. När Katerina Holinkova, sexolog och kurator, föreläser som sex och samlevnad ute i grundskolor får klassen ofta börja med att brainstorma om vilka könsord som passar alla bäst. Det gäller att ha fingertoppskänsla; ålder och gruppdynamik i olika klasser gör den ena föreläsningen olik den andra. Men ofta handlar det om att ta samtalet om sex och samlevnad ”back to basics”, som hon uttrycker det.
– Eleverna är ofta ganska sexualiserade, och då måste vi landa lite i det grundläggande. Vi kanske ska prata om hur kroppar ser ut, eller om att ha lust att ha sex med sig själv innan vi pratar om grupporgier liksom.
Det är där, i the basics, som den verkliga brännpunkten är. Den ständigt återkommande frågan: är jag normal?
– Är det okej att tycka, se ut eller känna såhär? Man kanske är orolig över att man tittar på eller tänker på något som är fel. Man behöver vara medveten om sina känslor och att de är normala, det är steg ett.
Förebygger sexuella övergrepp
I en befolkningsundersökning som Folkhälsomyndigheten har gjort uppger bara 19 procent av de tillfrågade att skolans sex- och samlevnadsundervisning har gett dem den kunskap de behöver. Ändå är Skolverket tydlig med att undervisningen ska ingå i alla ämnen och vara närvarande hela skolåret.
– Om vi får in en ämnesintegrerad sexualundervisning redan i grundskolan så tror jag att vi har en helt annan framtid framför oss, säger sexologkollegan Kalle Norwald.
– När vi säger ”prata sex” är definitionen så liten, då tänker man nästan bara på själva görandet. Men det finns ju så mycket mer. Jag pratar om kroppslig identitet, att våga vara närvarande emotionellt men också signalera det till andra. Att hjälpa barn och ungdomar dit, och även väldigt många vuxna, tänker jag skulle ge en mycket bättre värld.
En del i syftet av undervisningen, som nämnt på Skolverkets hemsida, är att den mycket riktigt har bevisats förebygga sexuella övergrepp och öka medvetenheten hos unga om mänskliga rättigheter och jämställdhet.
Många är osäkra
Långt ifrån alla vuxna känner sig bekväma med att prata om sex och det förhindrar att samtalet lyfts på ett bra sätt i skolan. Katerina Holinkova upplever att lärare ofta uttrycker obehagskänslor inför att prata om sex med sin klass.
– Man får tycka att saker är skitjobbiga att prata om, det händer mig med, men man får skilja på sig själv och sin yrkesroll. Sen måste det finnas en balans. Det handlar inte om att man ska prata om sex hela tiden, men det ska inte vara skämmigt att ta upp.
– Är man inte van att prata om sex kan man känna rädsla inför det. Då blir det att man undviker det eller att man pratar om det på ett lite nedvärderande sätt. Men vi gör oss själva en ganska stor otjänst genom att förlöjliga och distansera oss mot så viktiga ämnen, säger Kalle Norwald.
Unga lär unga
Hur pratar man om sex på ett sätt som känns bra för alla inblandade i en undervisande miljö? Det finns inspiration att hämta på olika håll. UMO-podden är en podcast som riktar sig till personer mellan 13–25, och handlar om sex och kroppen och mycket annat. På en promenad med producenten och programledaren Idji Maciel, berättar hon att det mest värdefulla, enligt henne, är kombinationen expert och ungdom.
– Om du har med en barnmorska som säger att det är viktigt att använda kondom, så har du även en ungdom där som pratar om det. Typ svårigheterna att fråga ”har du en kondom?” eller ”ska jag sätta på den på dig?”. När unga delar erfarenheter sinsemellan kan man känna sig mindre ensam i något.
Livet är provet
Tillbaka till klassrummet. När Katerina Holinkovas föreläsning lider mot sitt slut händer det att annars på-minuten-punktliga elever inte vill gå på lunch, utan hellre stannar för att snacka vidare.
– Vill man jobba förebyggande ska man börja med skolan. Lyckas man där och har man ett bra arbetssätt så kommer det att förbättra folkhälsan. Jag brukar säga det när de frågar i klassrummet om det kommer någon examination. Ja, livet kommer examinera er på det här!
