“Men, du kommer väl hem snart?”

Krönika

En barndomsvän i karantän flera tusen kilometer bort - hur hanterar man det? Vår egen Fanny Belaieff berättar sina tankar.

Det här är en krönika. Reflektioner och ställningstaganden är skribentens egna.

Jag räknar hennes fräknar. De tycks vara fler än pollenpartiklarna i luften.

Trots dålig kvalitet på videosamtalet ser jag att hon är uppenbart solkysst. Jag är genomskinlig på ett sätt som man bara kan vara efter en sollös vinter i Sverige. Vi skrattar åt kontrasten, men tystnar när vi inser att vår levnadssituation är mer likartad nu än på länge. Plötsligt delar vi något i vardagen igen – en pandemi.

I över tjugo år bodde vi längs samma busslinje, men numera stavas avståndet mellan oss tretusenfemhundra kilometer. För ett år sedan adressändrade hon till Portugal, för att leva ett liv bland surfbrädor, sandstränder och solnedgångar. Den senaste månaden har hon däremot fått byta havsvågor mot internet; det finns inte mycket till alternativ i ett land med utegångsförbud.

Jag räknar hennes fräknar. Sedan frågar jag.

“Men, du kommer väl hem snart?” Frågan blir hängande i luften. Hem, var? Hem, hur? Utegångsförbud må vara frustrerande, men det är det också att återvända till ett Sverige där chansen att få jobb är nästintill obefintlig. Där den sociala distanseringen fortfarande är ett faktum. Är det värt att försöka fly ett utegångsförbud endast för att riskera hamna i ett annat?

Jag räknar hennes fräknar – men har ingen aning om hur många de är. Jag hatar ovisshet. Den oberäkneliga framtiden får mig att vingla; jag vill ha ett konkret och inringat datum i kalendern då detta är över. Insikten om att det jag längtar efter inte ligger i närtid uppmanar till en ändrad attityd: annars tappar jag både hopp och tålamod. Först och främst måste jag inse att fysisk distans inte är detsamma som social. Att hålla fysiskt avstånd kan rädda liv, men att ta socialt avstånd kan vara förödande. För att klara oss igenom en svårbedömd framtid måste vi stå åtskilda för att stå tillsammans. Hur klyschigt det än må låta.

Jag räknar hennes fräknar – över FaceTime. Det får räcka för stunden.

Ämnen i artikeln
Andra läser just nu
Mer från: Personligt
2 min

Inga 808s – bara heartbreaks

Play Läget ger sig ut i vårsolen och ställer frågan på allas läppar.

2 min

Amnestys nya krav på FIFA inför VM i Qatar

Hör generalsekreteraren för Amnesty i Sverige, Anna Johansson och sportjournalisten Olof Lundh.

2 min

Hur är det att bo i studentkorridor?

Play Fördelar. Nackdelar. Skräckhistorier!

2 min

Kritik mot Stockholms nya elcyklar

Play Stockholms stads nya elcykelsatsning går inte som planerat.

4 min

Läget testar Stockholms elcyklar med Helldén

Play Stockholm har sjösatt en ny satsning på elhyrcyklar. Läget har testat.

4 min

Tjejgruppen om hur det är att vara en DJ-grupp

Play Många obetalda timmar och sena nätter. Att vara DJ är ett krävande jobb.

Mer från Läget
1 min

Bli en klimathjälte genom att få maten att hålla längre

Play Varje år slängs tonvis av maten vi köper. Ofta är det för att ...

3 min

Gingerjompa berättar om hur det är att vara TikTokare

Play Läget har följt den svenska influencern John Hedin, också känd som Gingerjompa, när han intervjuar människo...

3 min

Spelmissbruk: ”Börjar som spännande och kul”

Spelmissbruk blev klassat som en sjukdom i Sverige år 2017.

Fightingspelsträffar - den moderna arkaden

Play öreningen LightDash träffas varje vecka i en brädspelsbutik för att spela fightingspel. Men varför ses fysi...

Krympflation - tricket funkar, om du inte ser det

Ekonomi Tycker du också att chipspåsarna med tiden innehåller mer luft...

Så skyddar du din identitet

Krim Läget har intervjuat dataskyddsexperten Louise Yngström Valde för att få tips om hur man kan undvika att bl...