I flera år har Fridays for future uppmärksammat klimatkrisen genom att strejka utanför riksdagen varje fredag. Trots duggregn och nollgradigt är Karla Alfaro Gripe, 17, Christofer Kebbon, 18, och Beatrice Elvhage, 18, där. Alla tre gick med i Fridays for future på grund av sin oro inför klimatkrisen.

– När Greta började insåg man att “okej, det är allvar”. Då började jag gå på de stora strejkerna. Jag behövde göra något för att må bra, berättar Beatrice.

Klimatångest är ett samlingsbegrepp för obehagliga känslor som ilska, skuld och oro, som vi kan uppleva när vi läser om den pågående klimatkrisen. Men det klassas inte som en sjukdom.

– Det är en sund reaktion på att saker inte är som de ska, säger Kata Nylén som är psykolog och expert på klimatångest.

Samtidigt visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern att andelen unga som tycker att klimatet är en viktig fråga sjunker.

Elliot Ekekrantz och Melwin Knutsson är på påsklovsbesök i Stockholm. På väg till Gamla stan har de stannat till framför skolstrejken. De tror att klimatkrisen kommer förvärras, men att det inte finns så mycket de kan göra åt situationen.

– Det känns som att det inte spelar så stor roll vad vi gör. Eller det gör det ju, men det kommer alltid vara fler som inte bryr sig, säger Elliot.

Lätt att känna hopplöshet

Kata Nylén menar att det sjunkande engagemanget kan bero på att läget känns hopplöst. Det är vanligt att hantera saker som känns allt för svåra och obehagliga genom att skjuta bort dem.

– Då kan man tänka saker som att det inte spelar någon roll vad man gör, eller att man passar på att leva som man vill så länge man kan.

Men faktum är att man kan må bättre av att engagera sig. Personer som hittat en gemenskap och arbetar för förändring upplever en högre grad av meningsfullhet och livskvalitet än andra.

Det är när vi är oroliga, men inte gör något, som våra hjärnor blir förvirrade. Att våga bry sig i stället för att stänga ute klimatkrisen kan alltså vara ett första steg mot att bli mer tillfreds med livet.

– Det är en möjlighet att få ett meningsfullt och roligt liv, att känna att det man gör är viktigt. Det är egentligen sånt som gör människor lyckliga på riktigt, säger Nylén.

Jobba tillsammans är bäst mot oro

Saker som att sopsortera, köpa ekologiskt och handla second hand är vanliga saker vi lärt oss att göra för klimatets skull. Det kallas konsumentaktivism, och är enligt Kata Nylén inget som hjälper vårt mående. Det som får oss att må bättre är när vi gör saker tillsammans med andra.

– Man kan tänka lokalt och se vad som behöver förändras i sin omgivning. Till exempel organisera sig med sina grannar och odla tillsammans, eller påverka vilken mat som serveras i skolan.

Christofer Kebbon tycker det är viktigt att behålla fokus på de stora systemförändringar som behövs.

– Även om man försöker ändra saker i sitt personliga liv är det aldrig tillräckligt. Det behövs förändring från större system och makthavare. Att protestera tror jag hjälper med det.

Våga visionera

För att fortsätta känna sig motiverad är det bra att våga prata om vilken framtid man faktiskt vill se, och inte bara fokusera på mardrömsscenarion.

– Vi behöver helt nya förutsättningar att leva våra liv på och det blir viktigt att känna att vi är på väg åt det hållet, säger Kata Nylén.

Karla Alfaro Gripe håller med om att gemenskap lindrar oron för framtidsutvecklingen.

– Ju mer man lär sig ju mer inser man hur farligt läget är. Men genom att engagera mig möter jag också människor som känner likadant, och därför känner jag att min personliga klimatångest har blivit bättre.