Malin Persson Giolito vårtalar på Skansen i år

Första gången valborg firades på Skansen var 1892, ett halvår efter att friluftsmuseet öppnat. Innan valborgsmässobålet tänds hälsas våren välkommen av årets vårtalare, författaren och advokaten Malin Persson Giolito.

— Jag har något av en kärleksrelation med Skansen, som är ett av mina favoritställen på jorden, säger Malin Persson Giolito och fortsätter:

”Fylla, kyla och varmkorv”

— Men ett mer kluvet förhållande till valborg efter alla år som jag jobbade som dörrvakt på Stockholms nation i Uppsala medan jag pluggade juridik. Att fira valborg i dörren på Stockholms nation, är mest fylla, kyla och varmkorv. Att fira in våren på Skansen är raka motsatsen.

— Jag tycker att våren är alldeles särskilt efterlängtad just i år. Och inte bara vädermässigt. Vi behöver – mer än någonsin – se ljuset och höra vårfåglarna prata i mun på varandra och kanske våga tänka ett par hoppfulla tankar om framtiden. Det ska bli fint att försöka hjälpa till lite grann med den saken, säger Malin Persson Giolito.

Men varför firar vi egentligen valborg?

Läget frågade Jonas Engman, etnolog och intendent på Nordiska museet om hur det kommer sig att vi firar valborg.

— Valborgsmässoafton har firats i Sverige sedan medeltiden. Ursprungligen kommer det från det katolska firandet av helgonet Walpurgis i Tyskland. Förr i tiden var eldarna ett sätt att jaga bort häxor och andra övernaturliga väsen men idag är brasorna mest ett sätt att hälsa våren välkommen.

Jonas Engman säger att firandet av valborg gick från att vara en religiös rit till att bli en folklig festdag under 1800-talet.

—Under tiden som firandet blev mer folkligt blev det också populärt att studenter tågade genom städer, och än idag är valborgsfirandet som allra störst i studentstäder.