Kriget om arkitekturen: ”Skönhet har blivit en klassfråga”

Under det senaste seklet har modernismen målat om Stockholm. Abstrakta former och gråa färger har ersatt den klassiska arkitekturen i staden, men alla imponeras inte av nytänkandet.

Michael Diamant är medgrundare till Arkitekturupproret, folkrörelsen som menar att modernismen stöter bort människor och att staden förfulas. I en intervju med Läget säger han att de är missnöjda med dagens arkitektur.

– Man har frångått tusen år av kunskap kring hur en fasad bör gestaltas. Det är som att försöka uppfinna hjulet på nytt.

Arkitekturupproret, som ofta använder sig av humoristiska provokation, tycker att modernistiska byggnader inte passar in i Stockholm och kallar dem bland annat för ”parasiter”.

Rörelsen menar att majoriteten av befolkningen föredrar klassisk arkitektur, men ändå är det inte vad som byggs. Michael Diamant säger att det beror på en motvilja hos arkitekterna att lyssna på folket.

– De kan inte ta emot kritik.

Torleif Falk, Stockholms stadsarkitekt, ifrågasätter var Arkitekturupproret fått sin statistik ifrån och säger att olika människor föredrar olika stilar. Han tycker att det är viktigt att arkitektur integreras i miljö, vilket han anser att arkitektkåren lyckas med.

– I min värld är begreppet arkitektur en byggnad och en plats, något som hänger samman. En byggnad ska vara ritad och skapad utifrån platsens förutsättningar.

Estrid, 15, och hennes vänner går förbi det gigantiska orangea huset vid Medborgarplatsen som är byggt i modernistisk tappning — och blir inte imponerade.

– Det är otroligt fult. Det ser ut som en stor tegelsten, säger Estrid.

Mirja, 14, säger att hon tidigare inte lagt märke till hur fult det är men att husen bredvid är mycket finare. Hon tycker att det orangea huset får Medborgarplatsen att se ut som ett industriområde. Valter, 14, håller med och säger att byggnaden sticker ut.

– Den bryter mot alla de andra husen.

Christina Bodin Danielsson är arkitekt, forskare och lärare vid Arkitekturskolan på KTH. Hon säger att människor generellt uppskattar hus med utsmyckade detaljer som är symmetriskt byggda, vilket är typiska signalement för klassisk arkitektur.

– Var man än befinner sig i världen söker människor symmetri och visuell estetik. Det beror på att stilen känns naturlig.

Modernistiska byggnader kan däremot ge motsatt effekt. Christina Bodin Danielsson förklarar att forskning visar att höghus byggda i betong kan få områden att kännas otrygga. Då lämnar människor inte sina hem lika ofta, vilket ökar risken för vandalisering och kriminalitet.

– Vi ska vilja vara ute och röra på oss. Miljonprogrammet är ett bra exempel på hur det inte ska vara, säger hon.

Torleif Falk övertygas inte av perspektiven och säger att de material som används i dag återspeglar vår tidsepok.

– Det är spännande med arkitektur eftersom det speglar historien och tiden vi lever i. I dag speglar arkitekturen bland annat en rationell ekonomi.

Ett vanligt argument för att bygga med enkel design är att det är billigt och behövs för att fler ska ha råd att bo någonstans. Det ställer sig Michael Diamant kritiskt till. Han menar att det inte är dyrt att bygga vackert och säger att många bostäder som den övre medelklassen i Stockholm köper egentligen är gamla arbetarkvarter.

Röda bergen är ett populärt sådant område. Precis som på Södermalm bodde människor från arbetarklassen mitt bland grönskan och de färggranna husen i Vasastan. Men i dag är utbudet av klassisk arkitektur så pass lågt att lägenheterna har lyckats klättra i samhällsklass.

– Skönhet har blivit en klassfråga. Det handlar om att ha råd, säger Michael Diamant.