Skolskyttens ånger
19-åriga skolskytten Nicholas Cruz som sköt ihjäl 17 människor i Florida tidigare i år, vill skänka ett miljonbelopp av sitt arv från sin döda mamma till överlevarna och deras familjer från skjutningen. Skolskytten är enligt hans advokat ointresserad av pengarna och vill att de ska doneras till olika välgörenhetsorganisationer och offrens familjer i ett försök att reparera hemstadens själ.
Det är den senaste nyheter om skjutningen i Florida som har skakat om världen och blev startskottet för #NeverAgain-upproret. Upproret startades av ungdomar i USA mot amerikanska de vapenlagarna och vapenindustrin.
March of our Lives
Demonstrationen “March of our Lives” som skedde i mars anordnades av överlevarna från skjutningen i Florida. Över 800 000 barn, ungdomar och vuxna gick med demonstrationen på Washingtons gator. Runt om i världen marscherade 800 andra städer i solidaritet.
Upprorets genomslag har varit enormt och öppnat upp en infekterad diskussion i USA:s politik samt ifrågasatt National Rifle Associations (NRA) donationer till amerikanska politiker. Vad som utmärker #NeverAgain-rörelsen är att den är startad av tonåringar som gjort vad de vuxna inte kunnat. De har fått folk att lyssna.
Vad vill rörelsen åstadkomma?
Det man önskar sig är att politikerna ska införa strängare lagar för bakgrundskontroller över vem som får köpa vapen, förbjuda att privatpersoner får köpa automatiska gevär och höja åldersgränsen på vapeninnehav. De poängterar att de inte vill ta bort rätten att äga vapen, utan de vill att tunga vapen ska sluta säljas till privatpersoner.
Dags för förändring
18-åriga Emma Gonzales har blivit ett ansikte utåt för rörelsen. Hennes emotionella tal har blivit virala med miljoner visningar online. Massvis av kändisar som Ariana Grande, Oprah Winfrey, Chrissy Teigen, Zendaya och George Clooney har visat sitt stöd till rörelsen och donerat stora summor pengar till rörelsen.
Vad händer nu?
Vad rörelsen vill göra nu efter att marscherna tagit slut, är att skicka brev till alla som fyller 18 år i tio olika delstater för att hjälpa dem att registrera sig för att få rösta. Varför rörelsen gör detta, är för att de unga väljarna som kommer få rösta vid mellanårsvalet i november ska rösta in kongressledamöter som också vill se strängare vapenlagar i USA.
Gammalt problem
Det är inte första gången som denna vapenfrågan tas upp, då den var på tapeten efter skolskjutningarna i Sandy Hook, Virginia Tech och Columbine. Columbineskjutningen skedde på 90-talet, och 12 personer dödades och 23 skadades innan förövarna begick självmord. Många konservativa medier la skulden på våldsamma tv-spel, istället för förövarnas psykiska problem och tillgång till vapen.
Unga, vita och mentalt sjuka tonårskillar är procentuellt sett oftast förövare i skolskjutningar. Inte sällan är de personer som har missats av myndigheter eller varit utsatta för mobbning. I flera fall har utomstående personer reagerat på förövarnas instabila tillstånd innan skjutningarna och inte fått gehör från myndigheter. Det hade eleverna i den senaste Florida skjutningen gjort med Nicholas Cruz, som förbisågs.
NRAs inflytande
Många i USA anser att det är en grundläggande rätt att få köpa och bära vapen, som det står i det andra tillägget i amerikas konstitution från 1791. Många delar inte upprorets uppfattning om att dra in deras rätt att bära vapen.
NRA har en stor kundkrets och inflytande på politiker som är beroende av deras donationer. NRA har därför en stor påverkan på politiken och möjligheten att bromsa lagar som snärjer vapenlagar i USA. #NeverAgain-rörelsen har börjat ifrågasätta NRA i debatter och allt fler börjar bli kritiska till organisationen.
Vad som är speciellt med rörelsen är att dess genomslag har blivit större än vad någon kunnat tänka sig. Frågan är om upproret lyckas med deras mål efter valet i November eller inte. Det återstår att se.
