Judiska museet i Stockholm: ”En kompromiss mellan öppenhet och säkerhet”

Bakom den gamla träporten på Själagårdsgatan i Gamla stan i Stockholm finns det en modern elektrisk port. Dagen innan försökte Läget ta sig in, men museet var stängt på grund av Pesach, en högtid som firar judarnas frigörelse och uttåg ur Egypten under biblisk tid.

Nu har de öppet igen, men man måste ändå bli manuellt slussad igenom den elektriska porten. Där inne möts man av säkerhetsvakten Shervin Amirvaressi, 23 och receptionisten Mario Hagerman, 34.

Personalen vill inte vara med på bild av säkerhets- och integritetsskäl.

Mario Hagerman berättar att museet öppnade på den här adressen den 6 juni 2019 – nationaldagen. Förut låg de vid Odenplan, men då var man tvungen att förboka besök – man kunde inte gå in spontant som nu. Lokalen här har även ett särskilt historiskt värde.

– Jag jobbade inte där då, men jag vet att de länge hade försökt få tag i den här lokalen. Det är Sveriges äldsta bevarade synagoga, och den judiska församlingen höll till här i nästan 100 år.

Synagogor är judarnas heliga platser där de bedriver gudstjänster. Det finns ett flertal nyare synagogor i Sverige där religionen fortfarande utövas.

Judiska museet är inte som andra museer. Det finns nämligen en konstant risk för hot och hatbrott motiverade av antisemitism.

– Vi har skyddsglas på bottenplan, tät kontakt med polisen och en säkerhetsvakt vid dörren. Det har inte andra museer, säger Mario.

Antisemitism är fördomar och fientlighet mot judar. Det mest kända exemplet är nazisternas förintelse av det judiska folket under 1940-talet, men det har funnits så länge judar levt med icke-judar och fortsätter att finnas i dag. Det kan man lära sig om på museet.

Till frågan om hur illa det brukar vara säger Mario Hagerman att det ändå inte är så farligt.

– Det är lite klotter från och till, och folk som kommer och skriker, men inga större hot. Lokalpolisen är här varje vecka, vi känner oss trygga här.

För de som bor i Gamla stan är polisbilarna som slingrar sig igenom de trånga gatorna en återkommande syn. Polisens tillsyn ökade efter den militanta gruppen Hamas attack på Israel den 7 oktober 2023, berättar Mario.

Det var också efter det datumet som museets dörrar slutade vara helt öppna och besökare måste slussas in av en vakt.

Shervin Amirvaressi har varit anlitad som säkerhetsvakt på museet sedan slutet av januari.

– Än så länge har det varit rätt så lugnt. Jag har erfarenhet av sådana här jobb sedan tidigare, så om det händer någonting vet jag hur det går till.

Han betraktar sitt jobb som klart annorlunda än andra museivakter. Museets ämne gör att han måste bevaka lite extra.

– Andra museer har inte så här strikt säkerhet bara vid ingången. Jag tittar noga på folket som kommer hit, jag kollar igenom deras väskor och jag betraktar dem när de rör sig igenom shoppen och utställningen, säger Shervin.

Antisemitismen i Sverige är värst i Malmö, där man till och med firade Hamas attack i oktober. Dock råder det oro på alla hörn, vilket reflekteras i museets större säkerhetssatsningar.

Trots det fasthåller Mario Hagerman att de inte vill dölja vilka de är.

– Vi har ju skylten där ute, säger han och pekar.

Museiskylten föreställer en menora, den sjuarmade ljusstake som är judendomens symbol.

Judiska museets syfte är, och fortsätter att vara, utbildning för allmänheten om judisk historia och kultur. Skiftet från stängda till öppna dörrar kom från en önskan att ha ett så öppet museum som möjligt, berättar Mario Hagerman.

– Det försöker vi uppfylla, men vi måste trots allt ha en vakt här. Det är en kompromiss mellan öppenhet och säkerhet, för vi vill att alla ska kunna ta del av det här.