“Guide me in your truth and teach me, for you are my saviour, and my hope is in you”, står det med vita bokstäver på den svarta tavlan. Den är något av det första som man möts av när man kliver in i Fanny Bergströms lägenhet. Hon vill ha psalm 25:5 i sin hall för att påminnas om att Gud är med henne varje gång hon går ut genom dörren.
– Tidigare stod det ”Home is where you take your pants off” men jag ville ha något mer inspirerande, säger hon och ler.
Fanny Bergströms tro väcktes till liv när hon konfirmerades år 2014. Efter det fortsatte hon med att gå på gudstjänster, träffar med Svenska kyrkans ungdomsgrupp och var konfirmationsledare. Men under gymnasiet slutade hon delta. Det var mycket annat under den tiden som gjorde att hon tappade fokus och hon isolerade sig mer och mer.
– Jag var i ett destruktivt förhållande och han var emot kyrkan. Jag slutade vara i sociala sammanhang, berättar hon.
Men förra hösten tog livet en vändning. Fanny Bergström var konfirmationsledare under sommaren och lärde känna andra kristna ungdomar som var aktiva i Kustkyrkan. Sedan dess har hon varit fast.
– Jag har haft en tro sedan tidigare men nu har jag aktivt börjat bygga den. Vi har samtalskvällar med olika teman, fredagskvällar i Kustkyrkan och en hemgrupp med tjejer från 20-30 år. Vi träffas någon gång per vecka, myser och pratar om bibeln, berättar hon.
I Piteå finns många olika församlingar. Bland annat Svenska Kyrkan, EFS, en missionsrörelse inom Svenska Kyrkan, Evangeliska Frikyrkan och Kustkyrkan som är mer lik pingstkyrkan. Kyrkorna samverkar med varandra, men ändå finns många fördomar dem emellan och bland icke-troende.
– Vad Svenska kyrkan gör är mer känt, Lucia till exempel, men vad de andra gör är mer okänt. Jag fick höra: ”Är du på väg att gå in i en sekt?”, berättar hon.
Trots tveksamma reaktioner från människor i hennes omgivning fortsatte hon att gå på kyrkans möten. Hon visar bilder från fredagsträffarna, som ungefär 100 ungdomar i varierande åldrar deltar i varje vecka. En på en mörk fullsatt lokal, i taket hänger ljusslingor och dekorationer. En annan på en scen där ett band står i strålkastarljus, och på skärmen bakom dem finns texten från en lovsång. Publiken sjunger med och sträcker sina händer mot det dekorerade taket.
– De som kommer dit är bra på att ta med sig sina kompisar och deras fördomar blir ofta motbevisade. De blir förvånade för att det känns som en konsert.
Fredrik Wenell, lektor på Örebro Teologiska Högskola, säger att ungdomar oftare måste förklara sin tro för sin omgivning för att det inte är lika självklart att vara troende idag.
– På vissa platser har frikyrkorna ett väldigt starkt fäste, men samtidigt finns mycket förutfattade meningar mot dem. Det finns inte samma kunskap kring tro idag, säger han.
Hur ungdomar förhåller sig till sin egen tro skiljer sig också från tidigare generationer.
– Forskning har visat att dagens ungdomar oftare använder sin tro för att hitta sin identitet. Lovsången har till exempel en viktig funktion för kristna unga i vissa samfund. Den ger bekräftelse, och blir en del av den du är, säger Fredrik Wenell.
En svart läderbibel med guldkanter ligger uppslagen på Fanny Bergströms knä. Den brukar hon ofta ha med sig i sin handväska, när hon inte har det använder hon sin bibel-app. På sin högra handled bär hon ett armband med pärlor i olika färger, det kallas frälsarkrans och kan fungera som bönehjälp. Men det använder hon inte så ofta.
– Jag brukar be så gott som varje morgon och kväll, men jag har fullt upp med andra sätt att be. Däremot kan frälsarkransen och mitt kors ibland funka som konversationsstartare. När de hör vilken kyrka jag är med i kan jag motbevisa deras fördomar.
För det finns sedan länge tillbaka förutfattade meningar mot de mindre kyrkorna i Piteå. Men Kustkyrkan i Jävre nu är en förändrad kyrka, jämfört med vad den var för 10-15 år sedan, berättar Fanny Bergström.
– Vissa kyrkor ser inte att samkönade kan gifta sig eller ha förhållanden. Men det är inte alls så jag eller mina vänner tolkar bibeln. Nya generationer blir mer pålästa och utvecklas.
”Waymaker, miracle worker, promise keeper, light in the darkness”. Citatet som Fanny Bergström har som mobilbakgrund kommer från en lovsång, sångerna som de brukar sjunga på mötena under fredagskvällarna. Just nu studerar hon till förskolelärare på distans men har som mål att senare bli församlingspedagog. Hon menar att Gud visade henne vägen till där hon är idag.
– Gud är den som har skapat allt och är vår fader. Jag ser inte Gud som en gubbe med skägg och rock bland molnen. Han vägleder mig i hur jag ska vara och tänka. En trygghet i livet.
