När rapparen Yasin vann kategorierna “Årets artist” och “Årets HipHop/RnB” på P3 Guld, efter att ha stått åtalad för stämpling av människorov, startades en hetsig debatt om gangsterrappens innebörd. Stora namn som Yasin, Greekazo, Dree Low, Einár och AntWan dominerar topplistorna och att rap är vår tids största musikgenre är ett faktum. Den genre som är allra populärast bland ungdomar.

En som är kritisk är Fredrik Kärrholm, som i en artikel för Bulletin beskriver hur gangsterrappen “höjer den sociala statusen hos gängkriminella” och “skapar osunda förebilder för unga”. På den andra sidan står bland annat Jenny Högström och skriver för GP att “Gangsterrappen är vår tids arbetarlitteratur”.

Morgan Malingula Johansson, 18 år, lyssnar på både svensk och internationell rap. Brittiska rapparen Jay 1 är en favorit. Han anser inte att han påverkas negativt av musiken, men att andra kan det.

– Om barn går runt och lyssnar på gangsterrap och tror att kriminalitet är coolt så kan det gå dåligt. Men jag till exempel är ju medveten. Det handlar mer om sammanhang, förebilder och uppväxt.

Sextonåriga Sid Lundeborg tror att kriminalitet grundar sig i miljö och umgänge snarare än musiken. Han själv brukar lyssna på Yasin.

Vuxna pratar ofta om hur gangsterrappen glorifierar kriminalitet vilket lockar ungdomar att begå brott. Tror du att det finns någon sanning i det?

– Om man bor i förorten och det är folk runt om en som håller på med kriminella saker, är det lättare att dra sig till det. Men jag är en medelklassgrabb som bor i stan. Jag och mina kompisar lyssnar på rap, men skulle aldrig göra något de sjunger om, säger Sid.