Beata Rydbacken Carlsson flyttar högar med fleecetyg åt sidan för att kunna sätta sig mitt på golvet i skräddarställning. Hon vet inte riktigt hur det kom att bli så här mycket tyg och prototyper. Golvet syns knappt i friggeboden på tomten. Längst väggarna står metervara och ett skrivbord i hörnet rymmer en symaskin.
— Alla gör ju egna kläder nu för tiden men jag vet inte vad grejen är egentligen, svarar Beata på mina frågor om populariteten och trenden kring att starta ett klädmärke. Lika vanligt som det i alla tider har varit att starta ett band i föräldrarnas källare är det nu att sy sina egna kläder.
Enligt statistik från Ung Företagsamhet är 34 procent av alla Sveriges UF-företag 2021 kategoriserade inom mode och design. Det är överlägset störst jämfört med inriktningen Hus och hem som kommer tvåa.
Är det en trend? Får unga större utlopp för sin kreativitet under pandemin eller är det entreprenörsandan som lockar?
Ute i Nacka i Stockholm var det snart ett halvår sedan Beata Rydbacken Carlsson sydde sin första hatt. Egentligen bara för att ha på sig en kväll ute på stan. Den där första höstkvällen när mössan gör att man kan sitta en sista gång på uteserveringen.
— Efter det ville folk börja köpa likadana hattar, det började med mina vänner och sen har det tagit fart, säger hon.
Under vintern gjorde Beata ett samarbete med en second hand-app som fokuserar på att lyfta unga och små kreatörer. Ett drömprojekt för många. Samtidigt verkar hon och andra vilja hålla sig på en låg produktionsnivå för att fortsätta hålla sig unika. Ingen vill massproducera och alla har en egen nisch. Alla kreatörer blir som olika subkulturer. För Beata har det blivit som en tillhörighet där hon känner sig som en del av samma gäng om hon ser någon bära sina kläder.
Hon tar på sig ett par handledsvärmare och scrollar fram hundratals bilder på datorn. Igår fotade hon och hennes kompisar till det som ska bli en hemsida. Det har blivit ett hundratal hattar sålda det senaste halvåret. Första gången råkade bara vara en slump som träffade helt rätt.
— Jag tog upp en tygbit och tänkte “vad kan jag göra med det här?”, testat mig fram från där och verkligen inte tänkt att det här tror jag säljer så då gör jag det, säger Beata.
Hennes skapelser kommer i olika tyger, färger och modeller. En röd-rutig mössa med långa öron som når ner till marken eller en liten beige vardagsmössa. Beata är inte blyg för att visa upp magkorta och färgglada blusar som hon sytt för privat bruk. Uppskattningen som till början kom från vänner och bekanta har spridit sig över Stockholm och den stora publiken är främst unga killar och tjejer. Men det är ändå fortfarande för sig själv som Beata gör det.
— Jag har känt mig lite bossig för att jag gör det för mig själv och bara jag kan stoppa mig själv, säger hon.
Instängdheten, tiden och pandemin i kombination med sociala medier har blivit en ny kategori i djungeln som är näthandel. Ensamheten har plockat fram en kreativ sida som många inte visste att de hade. Beata vill tro att många inte har tänkt den specifika tanken “jag ska bli designer” utan snarare insett att de kan sälja sina virkade handledsvärmare för att så är modet. Framförallt TikTok:s inverkan på globala modetrender är påtaglig och våren 2021 bjuder på en mix av hemmagjorda gardinkjolar och putiga läppglans á la 2001.
Men det är väl det här med att mode har blivit ett språk utan ord. Alla kan inte sjunga för att uttrycka sig men alla kan, och måste, ta på sig kläder.
— En koreansk låt skulle inte spridas på samma sätt som en koreansk modetrend, hävdar Beata.
Men är det en trend som kommer att dö? Det borde rimligen finnas ett stopp för även det unika slutar i för stor skala vara unikt.
— Vad hände med alla som hade små band egentligen? frågar Beata sig. Står de kvar i garagen? Kommer våra barn fråga sig vad som hände med sin mammas klädmärke?
Allt kokas ner i trenden att göra sin grej och sticka ut i mängden. Inte ställa sig i det storskaliga ledet som är klädindustrin. Det är inte lika kreddigt att släppa musik på Spotify som på SoundCloud. Samma sak som att det är coolare att köpa ett plagg på Instagram än på H&M.
Det finns kanske rum för oändligt med klädskapare i och med att individualismen verkar öka för varje dag som går. Men även det ändras när modet ändras. Det är svårt att se hur modet från 2014 ska kunna återskapas i en källare i Nacka när det blir trendigt.
— Vi får passa på att riva ner varenda gardinstång och virka tills fingrarna blöder medan vi kan, säger Beata med ett skratt.
