Parken vid Villa Borghese i Roms centrum fylls av promenerande italienare och svag musik från cyklister som susar förbi. Vårens friska vindar får en att snabbt glömma Corona-pandemins motgångar, men den morgontrötte hunden är inte lika imponerad. Med fågelkvitter i luften berättar Ida Svanström om hennes resa och flytt till Italien.
Ida har alltid haft en koppling till Italien. Hennes morfar kom från Rom men de tappade tidigt kontakten. Trots morföräldrarnas skilsmässa när Idas mamma bara var 4 år gammal fortsatte Ida att bygga en relation med Italien. Ida lärde sig grunderna i Italienska i skolan i Stockholm. Men hennes besök till Rom som 18-åring förändrade allt.
- Efter bara några timmar på gatorna i Rom så sa jag till min mamma på telefon att jag skulle flytta hit. Jag bara kände i hela kroppen att jag ska vara här, säger Ida med ett stort leende skinande genom munskyddet.
Och det gjorde hon också. Efter gymnasiet flyttade hon dit med en kompis för att plugga italienska och uppleva kulturen. De stannade i ett halvår och fick många vänner inom utbildningen.
- Min engelska blev ju superbra. Efter det halvåret förstod jag väldigt bra italienska, men jag pratade kanske inte lika bra, berättar Ida.
I Sverige studerade bara 15 procent av examinerade studenter utomlands år 2019, enligt CSN. I år får 22 967 studenter studiebidrag för att studera utomlands. Sverige måste årligen skicka tillbaka tiotals miljoner oanvända kronor till EU som var menade till att främja studentutbyten. Och enligt rapporten “Hur får vi ut var fjärde svensk student på utlandsstudier?” av SVIV och SISA så är det upp till lärosätena och politikerna att få ut studenterna i världen.
Ida flyttade sen hem till Stockholm igen, men längtade hela tiden tillbaks till Italien. Möjligheten att återvända till Italien uppfyllde Idas 80-åriga blinda italienska hyresvärd i Stocksund. Ida fick flytta till en familj i Kalabrien och tog ett sabbatsår från studierna i Sverige.
- Vi blev liksom som en familj. De följde med mig och firade jul i Sverige till och med. Nu kallar jag henne för min sicilianska mamma och Arianna är som en syster till mig, berättar Ida.
Men drömmen hade alltid varit att bo i Rom. Så hon flyttade dit och arbetade som aupair för en italiensk familj. Hon tyckte om barnen men kände inte att hon klickade med föräldrarna.
- Jag valde att lämna tidigare än väntat och då blev mamman jättearg. Hon slutade hälsa på mig i hemmet eller att duka för mig vid middagen. Jag var typ tvungen att fly därifrån, kändes det som.
Tack vare en klasskompis lyckades Ida hitta en annan familj som hon kunde vara aupair hos.
- Änkan var stenrik och vi blev jättebra kompisar och barnen bara älskade mig och jag älskade dem. Så jag blev kvar där, säger Ida.
Medans Ida stannade kvar i Italien började hennes internationella vänner från skolan att åka hem igen till sina hemländer. Ida var en av få som stannade kvar. Ida berättar att det är lätt att hitta vänner genom skolan och genom vännerna som hon fick i Kalabrien.Och Idas vistelse i Rom blev permanent när hon sedan hittade sitt drömjobb där.
- Det gick hur bra som helst för företaget innan Corona kom. Sen så kom det plötsligt inga förfrågningar alls. Vi trodde att vår mejl kanske inte funkade, men sen började folk att avboka sina resor.
Avbokningarna skedde i slutet av februari och i början av mars var Ida helt plötsligt hemma som permitterad anställd. Ida får som permitterad mindre än 50% av sin lön och när företaget gick i konkurs i Italien förra månaden får hon ingen lön längre.
- Man blir ju väldigt frustrerad, men hallå vad ska man göra? Fallen ökar ju och människor dör. Visst vill jag också att ekonomin ska rulla igen, men ska folk behöva dö för det? Sjukhusen hinner ju inte med.
Ida letar nu efter ett nytt drömjobb men det är svårt att hitta någon som vill anställa inom turist och eventbranschen. Och om någon anställer så är lönen alldeles för liten tycker Ida.
- Jag är så himla rastlös och kan inte sitta still. Vet inte vad jag ska göra nu, men jag fortsätter att leta efter jobb här i Italien.
Trots arbetslösheten vill Ida inte tillbaka till Sverige. Tack vare sin sambo som fortfarande har kvar sitt jobb kan hon bo kvar i Rom. Alla utlandssvenskar har inte möjligheten att bo kvar, men Ida Svanström är glad att få stanna med vännerna, sambon och hunden.
