Hela världen får plats i Haddys bunader

Enligt Visit Norways hemsida är bunad “The outfit that makes Norwegians Norwegian”. Men vad händer om den traditionella bunaden inte representerar en som person? Haddy Jammeh vill ge alla en unik bunad. Därför designar hon personliga folkdräkter med inspiration från världens alla hörn. Hon kallar dräkterna ada.

– Ja, jag är född och uppvuxen i Norge men jag känner mig inte 100% norsk. Jag känner mig inte heller 100% gambisk. Att stå mellan två världar har varit väldigt conflicting.

Haddy Jammeh är uppvuxen i stadsdelen Holmlia i Oslo, med föräldrar från Gambia. Det är en mångkulturell stadsdel, vilket Haddy Jammeh har uppskattat. År 2001, när Haddy är 15 år gammal, mördas hennes jämnåriga vän Benjamin Hermansen av nynazister utanför den lokala matbutiken i Holmlia.

– Det var helt slumpmässigt att det blev han. De var på jakt efter någon som ser ut som oss och det kunde ha varit jag, säger Haddy Jammeh.

Det var Norges första rasistiskt motiverade mord och satte stor prägel på hur Haddy Jammeh såg på sin omgivning.

– Jag kände mig väldigt ovälkommen i Norge. Det var väldigt konstigt, för det är ju också mitt hem.

Sedan dess har Haddy Jammeh engagerat sig i antirasism och i frågor om inkludering.

Jag vill gå klädd i en bunad som representerar hela mig

– Som alla andra norrmän är även jag väldigt glad i att fira 17 maj, säger Haddy Jammeh och skrattar.

Hon älskar de vackra bunaderna som pryder stadens gator.

– Det är väldigt fint, speciellt för att det berättar så oerhört mycket om dig och din identitet. Direkt kan man se att “okej, jag representerar det här området”.

Själv har hon dock aldrig känt sig helt bekväm med att gå klädd i en traditionell norsk bunad.

– Damerna bär sina bunader med stolthet. På samma sätt som min mor och hennes afrikanska väninnor bär sina festkläder med stolthet. Jag vill gå klädd i en bunad som representerar hela mig.

Ada ak chosaan

– För åtta år sen började jag ha på mig en afrikansk kjol som en bunad. Jag ville hitta ett sätt att slå ihop kulturerna mina. Det var så ada föddes!

Ada kommer från det gambiska ordspråket “Ada ak chosaan” och betyder “vårt kulturarv och traditioner”, berättar Haddy Jammeh.

Färggranna tyger, vackra broderier och metallspännen. En ada utgår från kjolen till en bunad, men den smyckas med material och detaljer från olika kulturer.

– När jag skulle sätta mig och göra dräkterna så blev det helt rätt för mig att ge dem ett gambiskt namn. Ett namn som representerar det jag vill att dräkterna ska representera.

Folk har längtat att få ta del i traditionerna

I ett inslag i NRK:s Dagsreyven hörs flera personer säga att de saknat en folkdräkt som speglar vem de är och var de kommer ifrån. En kvinna säger att hon känt sig utanför när hon inte haft bunad på sig under firandet.

– Folk har längtat efter att få ta del i traditionerna och kulturen av bunad. Det är ju det som är idén med bunader från början, att du bär din bunad för att representera var du är ifrån, säger Haddy Jammeh.

En annan person i samma inslag säger att bunad är en norsk tradition och att man borde respektera det.

– Jag tycker att man ska få ha de åsikter man har, säger Haddy Jammeh och fortsätter:

– Men bunad-traditionen är ju att man hämtar material och knappar från olika platser, det kan vara en sjöman som varit iväg och kommit hem med något spännande, det jag gör nu är att föra vidare den kulturen.

Med basen i en traditionell bunad pyntar Haddy Jammeh den med inslag från olika kulturer.

– Det är ju så traditioner blir till, man för vidare en bit av sin kultur. Så det här är bara en förlängning av den redan existerande bunads-kulturen.

När Haddy får frågan vad hon hade velat säga till sitt 15-åriga jag, tåras ögonen.

– Nu blir jag superemotionell. Jag hade sagt stå på dig, var den du är och bara ta plats. Ta plats. Rätt och slätt.

Till andra unga vill hon säga:

– Kom ihåg att ingen annan än du själv kan definiera dig. Så länge du accepterar den du är och så länge du är förankrad i den du är. Stå pall i det. Stolt. Var stolt över den du är.

Även i Sverige finns en stark folkdräktstradition. Mona Rosenqvist är dräktmakare från Alfta i Hälsingland och har de senaste åren märkt av en trend.

– Nu är det mest unga som beställer. De har kanske ärvt en dräkt från en farmor och vill sy till den, säger Mona Rosenqvist.

Hon kopplar ihop trenden med viljan att känna tillhörighet.

– Vi lever i en tid nu då jag tror många söker rötterna bakåt. Det är en hälsning bak i tiden, säger Mona Rosenqvist.