I det glödande Stockholm är arbetet, ungdomen och samhällsmoralen flytande lava ömsom skön att värma sig i och ömsom skäl nog till djupa sprickor mellan människor och idéer i brand. Under slutet av 1800-talet förtärs och begeistras Martin Birck av de omständigheter och levnadsvillkor, frivilliga som ofrivilliga, vilka alla barn, ungdomar och unga vuxna skoningslöst förväntas svara på.
Martin Birck har hopp om litterär verksamhet, kärlek och sanningens idéer gäckar, förbittrar och förundrar honom. Läsaren får följa en introspektiv resa från den tidiga barndomen fram till 30-årsåldern. Generationsromanen fångar det, ofta tungsinta, mognandet som är en naturlig process lätt att spegla sig i. Samtidigt är berättelsen en nyanserad återgivning av ett Stockholm under en turbulent och moderniserande tid. Hjalmar Söderbergs (1869 - 1941) genombrottsroman med klassikerstatus från 1901 finns nu som pocketbok.
Boken är skriven i tredjeperson där Birck tveklöst axlar huvudrollen. Språket är relativt stillsamt men kärnfullt och med endast hjälp av kortare självrannsakande meningar från Bircks perspektiv förmedlas känslor, inte sällan melankoliska, träffsäkert. Stilistiska grepp varierar på ett bra sätt beroende på vilken fas, och i vilka sammanhang, i livet huvudkaraktären befinner sig i. När modern om natten ligger vaken gråtandes och sörjandes över sonen Martins religiösa otro framställs en kompakt och kraftfull bild av både personlig och samhällelig utveckling. Han vill bli diktare. Möjligheter och hinder inväntar honom.
Livsledan är på flera områden påtaglig. Söderbergs förmåga att bädda in flera olika perspektiv, låta dem växa över tid, och spegla de genom en människa med igenkänningsfaktor, och att samtidigt pendla mellan personligt och allmänt utan friktion utgör romanens storhet.
Bristen på spektakulära och rafflande händelser kan tyckas vara ett problem men det är just det som är styrkan. Den allmänmänskliga tungsintheten, förbittringen inför tillvaron och inslagen av realistisk glädje blir som starkast om de får gro under just "vardagligare" förhållanden. Däri ligger spänningen, väntan och förhoppningen i Martin Bircks levnadsbana. Romanens slut är hoppfullt och accepterande men eftersmaken är fortfarande en smula besk. Där berättelsen slutar - där ska läsaren ta vid.
Som en ungdomens guide kan Martin Bircks ungdom skänka realistiska förväntningar på livet, en tröst, och ett sällskap åt den som är villig att ge den tidlösa romanen en ärlig chans. Det är sällan samhällelig och personlig otillräcklighet framställs på ett bildande, naket och konstruktivt sätt.
