Entreprenören med "hjärtat till vänster och plånboken till höger"

I den lilla lunchrestaurangen på Jungfrugatan hörs en italiensk stämma ur högtalarna. Det luktar nybryggt kaffe. En skaldjurslasagne tar plats längst fram i kyldisken bland soppor, sallader, pajer och pastarätter. Bakom kassan i köket står restaurangägaren Kent Åkervall och penslar dagens nyjästa frallor.

– Översälj dig inte nu Palle, säger Kent, med glimten i ögat medan kollegan Palle berättar om en av alla sina produkter som borde provas.

Palle, som egentligen heter Paul Förster, och ”Kentan” har känt varandra i 30 år. Jargongen mellan dem påminner om bröder. Kent driver bland annat en lunchrestaurang på Jungfrugatan, ett café och en korvkiosk på Djurgården, där han serverar sin egengjorda korv. Han ger en av dagens sista lunchgäster ett par korvar att ta med sig hem medan han stolt berättar hur de vann Sveriges bästa kokkorv 2007. Det verkar som om att han inte kan låta bli. Han måste dela med sig av sina kreationer. Han ler hela vägen till öronen när han ser en stammis genom fönstret och vinkar glatt för att hälsa.

– Jag tycker att det är kul att starta saker. Det är roligt att laga mat och när folk kommer in och säger ”vad gott det var!”. Det är inte för pengarna jag gör det, berättar Kent Åkervall.

Kent började inte som entreprenör. Han föddes 1950 i Södertälje och tävlade i utförsåkning som tonåring. Som 17-åring var han FNL-anhängare (Sydvietnams nationella befrielsefront) och kommunist som brände amerikanska flaggor utanför ambassaden, rökte hasch och åkte motorcykel. Livsstilen fick ett abrupt slut efter att han gjorde lumpen.

– Men det där vänstertänket har ju funnits kvar. Jag har fortfarande hjärtat till vänster men jag har plånboken till höger, säger han med ett leende.

1976 köpte Kent kiosken vid Djurgårdsbrunn från en gammal farbror och satsade på korv och glass. Ett år senare insåg han att han ville göra sin egen glass och köpte en gammal glassfabrik på Nybrogatan och öppnade Djurgårdsglace 1979. Efter fem år sålde han glassfabriken och köpte en pizzeria och lärde sig att baka pizza. Det ena projektet avbytte det andra. Några år senare drev Kent det stora discot XL vid Hornstull, för ungdomar mellan 15 och 18 år.

– Då var det drogfritt. 1985 kan det ha varit. Tusen ungdomar var där på en kväll. Det var ungdomarnas Café opera.

Efter två år gjorde han om discot till nattklubben Exit och började servera öl och vin. En decemberkväll fem år senare reagerade sociala myndigheter på att minderåriga ungdomar hängde utanför klubben. De drog in serveringstillståndet i väntan på att utreda situationen. Kent vädjade till dem och sa att de minderåriga aldrig fick komma in, då de var för unga. Men Socialstyrelsen gick vidare med utredningen och under tiden fick klubben inte servera alkohol. Efter tre veckor fick Kent ett brev där Socialstyrelsen bad om ursäkt och sa att han fick tillbaka sitt tillstånd.

– Då hade vi satt allt i konkurs redan. Jag förlorade miljoner. Du har inte en chans mot myndigheter, säger Kent.

Rösten darrar lite och tårarna syns i ögonen. Kent berättar hur han förlorade allt och fick sälja allt han ägde. Det märks att detta har satt sina spår i Kent. Det tog många år att återhämta sig från konkursen och att betala av alla lån. Trots nederlaget med discot har Kent fortsatt med nya idéer. Ungefär samtidigt med all förlust träffade han sin livspartner och fru, Ulrika, när hon började jobba på pizzerian i Fruängen. Nu har de varit gifta i snart 30 år.

– Hon är underbar, vi är olika. Hon är revisor. Hon bromsar och jag gasar. Då håller vi oss på vägen i alla fall, skrattar Kent.

När det gäller att hantera misslyckanden som entreprenör menar Kent att man ska se till att man aldrig hamnar där, utan alltid förebygga med en plan B. Man ska inte lägga sin sista krona på något. Han betonar starkt att man aldrig ska förlita sig på att någon kompanjon ska rycka in, utan att man måste kunna klara sig själv. Idag behöver han inte oroa sig för pengar, men han känner fortfarande till riskerna i affärsvärlden. Han vill inte bara driva igenom saker själv, utan ser vikten av att lära upp någon annan, att lämna det hos dem och gå vidare med nästa idé. Numera drivs Kent av att ha roligt, att trivas med det han gör.

– Du måste trivas på jobbet för att göra det bra. Inte bara se fram emot fem veckors semester.

Trots otaliga yrkesroller, karriärer, företag och projekt som Kent lämnat bakom sig talar han om vikten av att sköta relationer på ett bra sätt. Han ler när han berättar om hur hans ex från olika relationer ringde och sjöng ”ja må han leva” på 70-årsdagen förra året. Inre frid är något Kent prioriterar. Förutom att gå på yoga och meditera handlar det också om att värdesätta människor. Det påverkar hans eget välbefinnande.

– Jag vill kunna sova om nätterna. Jag har vänner som suttit i fängelse och lurat människor, eller på olika sätt utnyttjat andra. Jag tror inte att de sover bra om nätterna. Jag tror inte att de mår bra, säger Kent.

Vad skulle du kalla dig för? Entreprenör?

– Ja…Ja. Det låter så ambitiöst, säger Kent Åkervall.

Mångsysslare går han med på att kalla sig.