En ödslig blick över Arlanda från flygledartornet

Det är nästan helt öde på Arlandas terminaler. Det är få plan som lyfter eller landar, inga köer till incheckningsdiskarna och avstängda säkerhetskontroller. Under långfredagen var det bara 7-Eleven som höll öppet.

– På tavlan med avgångar brukar det bara få plats med de flygen som ska gå den närmaste halvtimmen, nu visar den flyg för nästan åtta timmar framåt, säger Mats Eriksson, som har jobbat som flygledare på Arlanda i över trettio år.

Eriksson säger att det var ungefär en månad sedan som allting började stängas ner ordentligt på Arlanda, inklusive flygningarna. Han tror att all linjetrafik har minskat med över 90% från hur det brukar vara. De flygningar som nu görs är de få inrikesflyg som regeringen beordrat måste fortsätta gå, samt diverse fraktflyg och räddningstjänst. Många flygbolag har permitterat nästan all sin personal och det finns risk att vissa av dem går i konkurs.

I vanliga fall jobbar Eriksson och hans kollegor fem åt gången i flygledartornet, med regelbundna pauser för återhämtning och vila. Nu går pauserna åt till att försöka hålla sig vaken.

– Jag brukar säga att en flygledare ska kunna hantera att ha både mycket och lite att göra. Det handlar om stora tempoväxlingar. De bytena finns knappt längre. Men det är fortfarande väldigt viktigt att behålla fokus, säger han.

I dag ser man främst stillastående plan parkerade en bit bort från landningsbanorna. Som obehörig får man inte ta sig upp i tornet på grund av smittorisken, men Eriksson har tagit bilder på de tomma flygfälten, där det som mest står ett eller två plan vid de annars fyllda terminalerna.

– Vi har till och med börjat tillåta pilotutbildningar att flyga förbi banorna, något som aldrig händer annars, säger han.

På en av bilderna ser man en parkering där man vanligtvis kan räkna de tomma parkeringsplatserna på en hand. Nu är det istället bilarna man kan räkna.

– Det gick ju dåligt för flygbranschen även innan det här, så vi får väl se vilka av flygbolagen som överlever. Det är lite som med människorna, de som inte mådde så bra redan innan krisen har sämre chans att klara sig genom den här pandemin, säger Eriksson.