Efter larm om rasprofilering i krogköerna: ”Walla det är inte sant”

Granskningen om rasistisk diskriminering i krogköerna har lett till blandade reaktioner.

Stockholms nattliv är en lukrativ bransch som drar in miljoner i vinst varje år. Efter Aftonbladets granskningsrapport om rasprofilering vid köerna har det vällt in reaktioner  och medieuttalanden.
Stockholms nattliv är en lukrativ bransch som drar in miljoner i vinst varje år. Efter Aftonbladets granskningsrapport om rasprofilering vid köerna har det vällt in reaktioner och medieuttalanden.

Det har rapporterats flitigt i medierna efter Aftonbladets 200 sekunders program om rasprofilering vid Stockholms krogköer. Många makthavare verkar ha vaknat till. En av de i ledet som reagerar kraftigt är Socialborgarrådets Alexander Ojanne (S).

– Jag såg programmet och blev förbannad. Det här är helt oacceptabelt och strider mot riktlinjerna i avtalen som de har skrivit under, säger Alexander Ojanne till Aftonbladet.

Läget har tidigare rapporterat att polisen inlett en förundersökning om rasism mot sex krogar.

Även jämställdhets- och arbetslivsminister Nina Larsson (L) reagerar på granskningsrapporten.

– Det är förkastligt naturligtvis. Diskriminering är olagligt. Det behöver anmälas och följas upp i de fall där det förekommer, säger Nina Larsson till Sveriges Radio.

Öppen hemlighet att svarta kvoterades in

Läget träffar Busra Bakac, 34, servitris på en välkänd krog vid ”Svampen” på Stureplan. Hon instämmer med granskningen och menar att det är en öppen hemlighet i Stockholms nattliv. Busra Bakac, som totalt har 16 års yrkeserfarenhet i krogbranschen, har själv vittnat om förändringarna, genom tiderna.

– För tio år sedan hade en nattklubb som policy att inte släppa in några blattar alls. De kvoterades istället in, minns Busra Bakac.

Hon menar också att policyerna ”uppifrån” ändrades efter pandemin och att det är mycket svårare att komma in idag. Särskilt svårt har det blivit för icke-vita.

– Jag tycker det blir extra skevt när vakterna är blattar och inte ska släppa in blattar. Att det liksom får bli de som är ansiktet ut för diskriminering, tycker Busra Bakac.

Busra Bakac, 34 (mitten), är servitris på en kändistät krog vid Stureplan.
Busra Bakac, 34 (mitten), är servitris på en kändistät krog vid Stureplan.

Busra Bakac ser att det ändå finns krogar som inte diskriminerar sina besökare vid entrén.

– Där jag jobbar just nu är det nolltolerans mot rasism.

Hot om indraget alkoholtillstånd

Alexander Ojanne har riktat en skarp varning till krögarna och menar att om de blir dömda för diskriminering dras alkoholtillståndet in.

Busra Bakac vill gärna se handling bakom de orden.

– Alla ska ha rätt att få gå ut och känna sig välkomna. Göra någonting roligt, vara en del av nöjeslivet och få roa sig. Oavsett samhällsstatus och klasstillhörighet.

I Stockholms stads riktlinjer för serveringstillstånd av alkohol står det bland annat att Stockholms uteliv ska vara tillgängligt för alla.
I Stockholms stads riktlinjer för serveringstillstånd av alkohol står det bland annat att Stockholms uteliv ska vara tillgängligt för alla.

Läget befinner sig på en populär restaurang nära Djurgården. Det vimlar av folk. Dörren är vidöppen och en dörrvakt står vid porten, som för stunden inte har någon köbildning. Fredagsnatten är ung. Vid barens vänsterkant sitter två unga svarta män till vänster, och två vita tjejer till höger. En DJ i grå keps spelar soft housemusik och stämningen är lugn men pratglad. Vad ögat kan urskilja är det en salig blandning människor med olika etniciteter. Samtliga har en sak gemensamt - de är alla välvårdade och ser välklädda ut. De män som syns runt baren har skjortor på sig, många med uppkavlade ärmar och en mer avslappnad look.

Läget rör sig inåt stan och möter flera krogvakter på vägen.

Det handlar om ”appearances”

Ingen av krogvakterna vill ställa upp med namn och bild, med risk för repressalier från både arbetsgivare och kunder. De har dock inga problem att svara på frågor anonymt. Läget får ställa sig längst fram i krogkön för att observera. Mellan insläppen svarar de på frågor.

En av dessa, vi kan kalla honom Adam, befinner sig i en kändistät restaurang mitt på Stureplan.

– Det handlar om “appearances”. Inte hudfärg, enligt mig, säger Adam.

Han förklarar att direktiven som kommer uppifrån mer handlar om hur propert man är klädd, hur anständig man är och hur man beter sig framför vakterna.

– Kolla här. Det finns vissa saker som, om man klär sig så, då är det direkt nej. Till exempel Guccikepsar eller Adidasbyxor, träningskläder, hoodies. Det handlar om att ta hand om kundernas varumärke.

Varför tror du att de tre svarta männen inte blev insläppta?

– För alltså kolla vad de hade på sig? ”Yani” svart hoodie, stora byxor och var under åldersgränsen. Det är klart man inte kommer in. Det har inget med hudfärg att göra.

Folk kommer ofta i grupper. Vakterna är noga med att skanna av individerna en och en och kolla åldersgränser. De kollar bland annat om man hälsar, inte ser onykter ut, har klätt upp sig och är över 23 år. Adam menar att när man har jobbat länge i branschen går det fort att avgöra vilka som kommer in.

– Det handlar om arbetslivserfarenhet. Man ser om någon ser stökig ut.

När Läget frågar Adam hur han ser på diskrimineringsrapporten skakar han på huvudet.

– Walla, det är inte sant! Vi är själva importer vad tror de, säger Adam innan han släpper in en grupp individer med olika hudfärg.

Ämnen i artikeln
Mer om: Rasismen i krogköerna
Mer från: Inrikes
Mer från Nyheter