Efter flera IT attacker väcks frågan om kontanter.

Många väljer att avstå från att använda kontanter samtidigt som riskerna ökar. Unga går i bräschen för omställningen till det digitala.

En butiksanställd nekar till att låta en kund få betala med kontanter.
En butiksanställd nekar till att låta en kund få betala med kontanter.

Allt färre använder kontanter i vardagen och omställningen leds till stor del av unga. För Roi, 21, är kontanter någonting som hör ihop med vinylskivor och papperstidningar. En produkt som används allt mer sällan men ändå behåller en viss charm i det fysiska.

Sverige och Norge är unika i att mängden kontanter som använts har minskat mellan 2009 och 2019. I Sverige är det med 40 procent.

Samtidigt som bruket av kontanter minskar och tjänster som Swish ökar i användning blir riskerna allt mer uppenbara. 2018 gick Swish om kontanter som det näst vanligaste betalningssättet. Kort leder, med god marginal.

Det minskande kontantbruket är långt ifrån oproblematiskt enligt Riksbanken. I juli drabbades Coop och flera andra företag av en cyberattack som slog ut deras kassasystem. Även Swish har upplevt störningar så sent som januari. Utan IT-lösningar och alternativ kan du som kund lämnas utan ett sätt att betala i det fall en störning drabbar kortbetalningar eller storbankernas Swish system.

Klyftan är större utanför storstäderna. I områden där beroendet av kontanter är större stängs samtidigt lokala bankkontor. Mellan 2016 och 2020 slogs dörrarna igen på var tredje bankkontor i landet, och fler kommer att stängas i kommande år, rapporterade Fastighetsvärlden.

Liv, 16, har inte använt kontanter den senaste månaden när Läget möter henne vid Odenplan. "Det känns konstigt att använda kontanter" berättar hon, trots det har hon alltid kontanter på sig. "Det känns tryggt, mer konkret."

Mer från: Ekonomi
Mer från Läget