Hundar kan vara betydelsefulla på många olika sätt. Svenska Service- och Signalhundsförbundet (SoS), uppger att efterfrågan på olika assistanshundar har ökat genom åren. Amanda Rydén, 19, är en av dem som med sin hund har påbörjat en diabeteshundsutbildning.
̶ Det känns som en stor trygghet, säger hon.
Att djur kan ha en positiv påverkan på oss människor är något som kan anses vara välkänt. 2017 gjordes en undersökning där katten visade sig vara det populäraste husdjuret bland svenskar, på andra plats kom hunden. I januari rapporterade däremot Jordbruksverket om en valpboom 2020. Svenska Kennelklubbens register med hundar hade ökat med nästan 11%, den största ökningen under hela 2000-talet. Orsaken presenterades vara coronapandemins hemarbete och isolering, där fler såg möjligheten till att ta hand om en kompis med svans.
Amanda Rydén är 19 år och bor i Eksjö, Småland. För henne var införskaffandet av en hund inte bara en sällskaplig och familjär betydelse. Den japanska spetsen Linton kom in i hennes liv 2019 och i september 2020 började han sin utbildning till diabeteshund.
Amanda har diabetes typ 1, som är vanligast bland barn och ungdomar. Hon fick sin diagnos 2016 i april, då hon skulle fylla 15 år. Nu har hon levt med diagnosen i fem år. Amanda berättar att det blev en stor omställning när hon fick beskedet men att hon accepterade sin sjukdom ganska snabbt.
̶ Jag lever ett ganska bra liv trots att jag har diabetes men man behöver tänka lite extra till skillnad från andra i ens ålder. Diabetes är något som tar uppmärksamhet dygnet runt, året runt.
Från att mäta blodsockret med hjälp av stick i fingret, till att ha en kontinuerlig blodsockermätare i form av en knapp på armen, ska hunden Linton nu få agera som levande blodsockermätare. Innan hunden tränas till diabeteshund är det dels viktigt att den har rätt egenskaper men också att man bygger upp en nära relation till hunden. Därför är det bra att skaffa en potentiell diabeteshund redan som valp, vilket Amanda gjorde med Linton.
När en diabeteshund ska tränas upp finns det olika organisationer som hjälper till med träningen. Amanda Rydén ansökte via Svenska Service- och Signalhundsförbundet (SoS), där hon sedan blev tilldelad en instruktör.
̶ Man får övningar som man ska träna på. Det gäller inte bara att hunden ska känna igen mitt blodsocker, det är också viktigt att den kan bete sig ordentligt på stan. En assistanshund ska kunna följa med överallt, säger Amanda.
Själva blodsockerträningen innebär att hunden får lära sig att känna igen olika dofter hos människan. Från att den är valp kan den också lära sig att hänga med på människans olika diabetesmoment, exempelvis när blodsockret mäts eller druvsocker behöver intas. På så sätt kan hunden lära sig att känna av människan och signalera om värdet exempelvis är för lågt.
̶ Hunden kan exempelvis dutta med nosen eller lägga sin tass på benet för att signalera, berättar Amanda.
Karin Ekdahl jobbar på Svenska Service- och Signalhundsförbundet och uppger att det för nuvarande finns 42 diabeteshundar i tjänst, examinerade av SoS. Ansökningarna för olika typer av assistanshundar har ökat genom åren och ansökningarna har varit många under år 2020. Ekdahl tror att det kommer vara en fortsatt ökning de kommande åren.
̶ Jag tror absolut att det kommer öka. Hunden är någon som levererar hela tiden, den fallerar inte. Den är också säkrare än tekniken, säger hon.
Det tar 12–18 månader från att hunden har fyllt ett år tills att den är färdigutbildad. Förutom att köpa själva hunden så kostar det att träna upp den, en kostnad på 40 000–60 000 kr.
Steget att skaffa en hund beskriver Amanda som en stor förändring i sitt liv. Att den sedan ska kunna hjälpa henne med hennes sjukdom blir en bra bonus.
̶ Det finns redan bra teknik och hjälpmedel men man kanske inte helt kan lita på tekniken. Hunden blir som ett levande hjälpmedel som inte kan gå sönder på samma sätt, menar Amanda.
Hon beskriver att hon personligen har varit rätt bra på att hålla koll på sina värden och därmed inte känt att sjukdomen är så läskig. Något som däremot kan kännas läskigt är människors okunskap om diabetes. Det vanligaste som människor tror är att en person med diabetes jämt behöver insulin, även när blodsockret är lågt.
̶ Det är fel och kan försätta personen i livsfara. Istället behöver personen få i sig druvsocker när värdet är lågt, förklarar Amanda.
Diabeteshunden kan spela en viktig roll här då den både har en informerande bricka och väst på sig som talar om att den är en medicinskt alarmerande hund. Den kan också bära ett kit med druvsocker och ska alltså alarmera när blodsockret når för höga respektive låga nivåer.
Framöver planerar Amanda att börja plugga på universitet och möjligen flytta till en annan stad. Då är tanken att hunden Linton ska få följa med och bo i studentlägenheten, hänga med på lektioner och hålla koll på henne.
̶ Jag längtar tills min hund har lärt sig att känna av mina värden och visa dem tydligt. Det kommer vara jättehäftigt och en stor trygghet i vardagen, säger Amanda och ler.
