Nu har protesterna i Iran pågått i över ett halvår. Under april fyller aktivisten Mitja Nadjafi Helsingborgs stadsbibliotek med bilder från protesterna. Hon vill visa de unga kvinnornas kamp - och att de kommer lyckas.
En annorlunda reception
I april får besökarna på Helsingborgs stadsbiblioteket ett välkomnande utöver det vanliga. Istället för receptionistens blick möter ögonen kvinnor som sträcker knytnävarna mot himlen, håller i skyltar med orden ”kvinna, liv, frihet” och marscherar nedför rökfyllda gator. Entréns bruna stengolv som vanligtvis står tomt, är täckt av foton från protesterna i Iran.
Ny generation - samma kamp
Det är 60-åriga aktivisten Mitja Nadjafi som står för den nya receptionen. Hon har skrivit ut bilder på protesterande kvinnor för att visa deras kamp. Iran var Nadjafis hem tills hon var 28 år och flyttade till Sverige. Att se unga kvinnor protestera nu väcker starka känslor. Det de kämpar för idag, var anledningen till att hon lämnade landet för 32 år sedan.
– Jag såg inte en framtid i Iran där jag hade rätt att vara jag, rätt att vara kvinna. Att se en ny generation kämpa för den friheten är speciellt, säger Mitja Nadjafi.
Mer än en slöja
Protesterna Mitja Nadjafi visar startade när 22-åriga Mahsa Zhina Amini dödades i Iran i september. Amini greps för att hon ”bar sin slöja fel” och polisen utsatte henne för våld som blev hennes död. Händelsen väckte protesterna, men det finns mer till historien.
– Mahsas död startade upproren, men bakom finns år av förtryck, av att straffas bara för att man är kvinna och bil slagen för att man inte följer lagen, säger Mitja Nadjafi.
År av förtryck
Sedan revolutionen 1979 styr religiösa ledare Iran. Befolkningen lever under lagar grundade i en fanatisk tolkning av islam och kvinnor tvingas täcka sitt hår och bära kläder som gömmer deras kroppar. Men nu har kvinnorna fått nog.
Said Mahmoudi är professor emeritus i internationell rätt och tidigare diplomat vid iranska ambassaden i Stockholm. Han förklarar varför åren som följde revolutionen skapat dagens situation.
– Ledarna som tillträdde efter revolutionen gjorde militären till en del av landets styre. De tilltar aggressiva metoder för att tvinga samhället att följa fanatiska regler. Protesterna som sker nu är kulmen av flera års inskränkning av rättigheter, säger Mahmoudi.
Hopp för de unga
Idag har kvinnorna protesterat i mer än ett halvår och regimen har ännu inte fallit. Trots det är Said Mahmoudi säker på att protesterna kommer skapa förändring.
– Desperationen i landet är så stor nu, det finns en enighet hos folket, inte bara kvinnorna, om att man måste bli av med det våldsamma styret, säger Said Mahmoudi.
Både Said Mahmoudi och Mitja Nadjafi berättar hur viktigt det är att unga människor är drivande i protesterna.
– De som protesterar är en generation av unga som vet hur det är att ha möjligheter. De vet att det finns något annat är restriktioner och de är smarta och kämpar hårt, säger Said Mahmoudi.
På fotona Mitja Nadjafi satt upp i biblioteket leder de unga kvinnorna vägen till ett nytt Iran. Med håret fritt från slöjan fyller de gatorna och kämpar för att regimen ska släppa kontrollen över deras liv. Trots att protesterna fortfarande pågår, är Mitja Nadjafi säker på att de unga är nyckeln till ett förändrat Iran.
– När jag lämnade landet var det en annan situation, jag trodde inte att det gick att ändra. Men denna generationen, jag tror på dem. De kan förändra, de kommer lyckas, säger Mitja Nadjafi.
