De har byggt Eurovision-scenen – ”Ett väldigt speciellt jobb”

Hårt arbete i många veckor, nytt kollektivavtal och stort säkerhetspådrag.
Det är vad Eurovision 2024 innebär för Maja Fernlund och Jay Rohkea, som jobbat som stagehands under musiktävlingen.

– Vi har 50 sekunder på oss att byta scenografi mellan varje uppträdande, säger Maja Fernlund, som jobbar på scenen.

Eurovision-scenen så som den såg ut några dagar innan den första semifinalen.
Eurovision-scenen så som den såg ut några dagar innan den första semifinalen.

Den internationella musiktävlingen Eurovision Song Contest första deltävling sändes i tisdags. För de flesta började tävlingen då, när Cyperns Silia Kapsis inledde den första semifinalen med låten “Liar”, men för vissa är det kulmen av en sju veckor lång period av intensivt arbete.

28-åriga Maja Fernlund jobbar som stagehand och har varit i Malmö för att jobba under Eurovision sedan början av april, och kommer sammanlagt att ha arbetat med eventet i sju veckor när allt är klart.

Att jobba som stagehand innebär att man bygger upp allt som behöver finnas för produktioner som konserter, festivaler eller teaterpjäser. Arbetsuppgifterna kan vara att bära ut material ur lastbilar, hänga upp lampor, sätta videokameror på plats och bygga scenen. För stora produktioner, som Eurovision, tar det flera veckor att göra i ordning allt.

– Vi har byggt upp allt: scenen, ljus, ljud och video. Och nu under livesändningarna jobbar jag på scenen med att byta ut deltagarnas olika scenografier mellan varje låt. Det är hög press med livesändning, vi har 50 sekunder på oss mellan låtarna, berättar Maja.

Under tiden de som jobbar som stagehands på Eurovision är i Malmö får de bo på ett vandrarhem som ligger ungefär en halvtimme från arenan med tåg. De delar rum, ibland flera stycken, och har delat kök och badrum.

– Jag delar rum med min kille som också är här och jobbar. Det är väl 14 eller 15 kvadratmeter kanske, man får precis plats med sängen och sina saker. Det är trångt, men samtidigt ganska kul och det är faktiskt lite skönt att komma bort från stan, säger Maja.

Att bygga Eurovision-scenen och göra allt redo för livesändning kräver mycket arbete.
Att bygga Eurovision-scenen och göra allt redo för livesändning kräver mycket arbete.
Jag snittade 45 000 steg per dag

23-åriga Jay Rohkea jobbar också som stagehand och var i Malmö under de första två veckorna av arbetet för att bygga scenen, men nu är han i Stockholm för att ha lite ledigt.

Efter att Jay Rohkea var i Malmö åkte han till Finland för att jobba på en produktion där. Snart åker han tillbaka till Malmö för att jobba med att rigga ner Eurovision-scenen och efter det bär det upp till Stockholm igen för att jobba på Taylor Swifts konsert. Det är en intensiv period, förklarar han, och det kommer bara att bli mer att göra när sommaren drar igång.

– Det kan bli en rätt tung sommar faktiskt. Det är konserter med Troye Sivan, Rod Stewart, Nicki Minaj, STHLM Fields, Bruce Springsteen, P!nk och säkert ännu fler. Det är stora gig som tar lång tid, säger Jay.

Jay ser jobbet som ett säsongsarbete, där man har intensiva perioder när man jobbar mycket och vissa perioder när man knappt jobbar alls. Det har också varit ett krävande arbete fysiskt, berättar han. Man behöver göra tunga lyft och ibland jobba väldigt långa timmar.

– Längsta enskilda produktionen jag jobbat på var Beyonce i Stockholm. Då jobbade jag tolv till fjorton timmar varje dag i två och en halv vecka. Jag snittade 45 000 steg per dag, berättar Jay.

Jay Rohkea har arbetat som stagehand under Eurovision och ska snart bygga scenen när Taylor Swift kommer till Stockholm.
Jay Rohkea har arbetat som stagehand under Eurovision och ska snart bygga scenen när Taylor Swift kommer till Stockholm.

Arbetet med Eurovision unikt

Jay och Maja, som båda jobbat som stagehands i flera år, tycker att det finns stora skillnader mellan Eurovision och andra produktioner som de jobbat på. En av de största är att deras arbetsgivare Stagefright numera har ett kollektivavtal specifikt för stagehands, vilket är nytt för deras bransch.

– Det har varit betydligt mycket mer vilda västern förut, säger Jay Rohkea.

Exempelvis innebär kollektivavtalet att det nu finns gränser på hur många dagar man får jobba i sträck och hur långa pass de får arbeta. Det innebär också en löneökning. Maja tycker att det har fungerat bra än så länge.

– Vi har haft bra villkor innan, men nu har vi möjligheten att säga ifrån mycket lättare om en produktion vill att vi ska jobba för många timmar i sträck. Under Eurovision har vi fått till en bra struktur, vi får den vila vi behöver och ingen jobbar för mycket. Man ser ju andra tekniker här som inte har kollektivavtal som jobbar varje dag, säger hon.

Att kollektivavtalet reglerar mängden timmar man får jobba har dock också sina nackdelar, menar Jay Rohkea. Han berättar att många i branschen var rädda för att det skulle tjäna mindre efter att det infördes, trots den höjda lönen.

– När det är konsert-säsong jobbar vi oftast varje dag, med oregelbundna tider. Det får man ju inte göra enligt kollektivavtalet, och då är det många som är rädda för att förlora arbetstillfällen vilket i slutändan skulle leda till att de tjänar mindre, säger Jay Rohkea.

Som att gå in på en flygplats

Både Jay och Maja påpekar också att säkerheten prioriteras mycket mer än vanligt. Det var varit bombhundar och poliser på plats varje dag, och de som jobbar får gå igenom metalldetektorer och blåsa i en alkoholmätare innan de börjar.

– Det är som att gå in på en flygplats varje gång man kommer till jobbet, berättar Maja Fernlund.

Det har varit polis på plats under hela tiden arbetet med produktionen har pågått.
Det har varit polis på plats under hela tiden arbetet med produktionen har pågått.
Ämnen i artikeln
Andra läser just nu
Mer från: Kultur
Mer från Nyheter