En tillbakablick på hur det var att vara på jobbet. Du snackar lite med kollegorna, tar av dig ytterkläderna, sätter på datorn och väntar med kaffekoppen i handen på att maskinen ska bli ledig. Efter en halvtimme börjar du arbeta. Fram tills nästa bensträckare.
Idag jobbar vi hemifrån. Du går och sätter dig vid datorn.
De nya arbetsförhållandena som coronakrisen medför kommer att ändra på hur många ser på arbetet framöver, menar forskare. Även om fikapauser och spontana möten vid kaffeautomaten har ett socialt värde som man kan diskutera, så frigörs mycket tid när det uteblir.
Dagens Nyheters har pratat med Roland Paulsen, sociolog vid Lunds universitet, som forskat på samhällets norm om arbetsdagar á åtta timmar. Han menar att vi definierar arbetet efter när vi är på arbetsplatsen, oavsett om vi jobbar eller inte. Det betyder att när vi inte kan vara där fysiskt, så måste vi definiera det annorlunda.
– När vi inte är på jobbet måste vi tydliggöra för oss själva vad vi utför. Och då kan det visa sig att det inte är så jättemycket, säger Roland Paulsen till DN.
Vetskapen om hur enkelt det är att arbeta på distans har funnits länge. Det som sker nu är att coronakrisen tvingar oss till det, vilket i sin tur skapar vanor som kommer att prägla arbetsstrukturen även efter pandemin. Det menar professorn och organisationsforskaren Jan Löwstedt vid Stockholms universitet.
– Jag tror att det här kommer leda till ganska stora förändringar och ett ifrågasättande av hur vi arbetar, till exempel kommer onödiga möten att försvinna. De kanske man kan hålla lite snabbt på en digital plattform, säger Jan Löwstedt till DN.
Men även om vi nu blottlägger vår effektiva arbetstid, betyder det nödvändigtvis inte att vi blir med tidseffektiva. Alla har inte lätt att hålla fokus hemma. Har du tid så kan du lätt fylla den med något – städa, scrolla på instagram eller kanske fastna i privata ärenden.
