Under ett år äter svenskar i genomsnitt 15 kilo godis per person, enligt Jordbruksverket. Samtidigt har länder som Finland, Norge, Frankrike och Storbritannien infört sockerskatt, men inte Sverige. Skulle vi svenskar äta mindre godis om socker blev dyrare?
Företaget Cloetta står bakom favoriter som Kexchoklad, Ahlgrens bilar, Center och Gott & Blandat. Under januari, februari och mars tjänade man 131 miljoner kronor efter skatt på att sälja godis till bland andra Sverige, Norge, Finland och Danmark. Detta visar den delårsrapport som släpptes idag.
I Sverige är Cloetta det företag som säljer mest lösviktsgodis. Ändå är sockerskatt inget som oroar bolaget, som i sin årsredovisning för 2021 kommenterar ämnet så här:
“När olika skatter införs påverkas naturligtvis försäljningen, men främst inledningsvis och ganska marginellt då våra produkter är sådana som konsumenterna vill unna sig, och har råd att unna sig, oavsett prisökningar.”
Idag kostar en chokladkaka omkring 20 kr beroende på märke. Frågan är hur många chokladkakor som sålts om de kostat 30 kr istället. Eller 40? Läget begav sig ut på stan för att fråga unga om deras godiskonsumtion hade minskat om godiset blivit dyrare.
Amir Madaliyev, 15 år, berättar att hans bror fick dra ut nio tänder för att han ätit för mycket godis.
– Han kom hem utan tänder så jag tyckte synd om honom. Det är bättre att godis är dyrare så att man inte kan köpa det, säger Amir Madaliyev.
Idag äter Amir en påse godis i veckan, men om godiset kostade mer skulle han spara sina pengar istället.
– Jag skulle spara för något bättre, till exempel för spel. Jag skulle spara för att köpa något till mamma på hennes födelsedag, säger Amir Madaliyev.
Elin Eker, 17 år, äter godis ungefär en gång i veckan, men om det blev dyrare skulle hon äta det mer sällan.
– Det är inte något jag cravear varje dag. Just nu börjar ju sallad bli godare och godare ju äldre man blir, säger Elin Eker.
Moa Wallén, 16 år, tycker att sockerskatt är en dålig idé.
– Man kan väl få unna sig vad man vill, istället för att det ska kosta en massa extra för att man vill köpa en viss sak, säger Moa Wallén.
Cancerfonden ser sockerskatt som en viktig del i vägen mot en bättre folkhälsa i Sverige, framförallt en skatt på sockersötade drycker som läsk. En sockerskatt kan påverka människors ekonomi och hälsa, men enligt Cancerfonden är det även en social fråga. På sin hemsida skriver man att skatter på vissa produkter kan leda till att enbart de rikare i ett samhälle har råd att unna sig saker, till exempel godis och läsk.
Men det finns också en annan social aspekt av sockerskatt och vilka den riktar sig mot. Forskning och nationella konsumtionsundersökningar visar nämligen att fattigare människor generellt konsumerar mer socker än rika skriver Cancerfonden.
“Särskilt ungdomar i socioekonomiskt svaga grupper dricker sockersötad läsk i större omfattning än andra”, står det på hemsidan.
