Nu höjer regeringen kvinno- och tjejjourernas statliga bidrag med 50 miljoner kronor. Men vad är en tjejjour? Och vad gör den? Läget tog en fika med Emma Pedersen från Tjejjouren Mira för att ta reda på det.
Emma Pedersen reder ut vad en tjejjour är över en fika.
Foto: Isabella Nylander
Klockan har blivit eftermiddag och den värsta lunchrushen har lagt sig när Emma Pedersen slår sig ner i caféts röda soffor med en rykande varm temugg. Runtomkring fikar stora som små på såväl budapestbakelser som smörgåsar med salami och brie. Emma jobbar på Tjejjouren Mira, som har sin bas i Nyköping, och har stenkoll på hur dessa jourer fungerar.
– En tjejjour vänder sig främst till personer som identifierar sig som tjejer och är någonstans mellan 12 och 21 år gamla. Det är en ideell organisation som drivs av andra tjejer. Man kan ringa, chatta eller maila. Tjejjourerna är öppna för alla slags frågor. Det kan vara alltifrån att man mår dåligt, har fått sin första mens, behöver någon att dela en hemlighet med eller att man blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp. Det blir ett ställe dit unga tjejer kan vända sig för prata om sådant de kanske inte vågar prata om annars. Dessutom kan man alltid vara anonym, berättar hon.
Mellan 2006 och 2016 ökade den psykiska ohälsan hos unga i åldrarna 10 till 17 år med 100 procent. Källa: Socialstyrelsen.
Foto: Isabella Nylander | Grafik: Moa Berg
Tjejjourerna jobbar även med att hålla i föreläsningar om normer, jämställdhet, våld och sexuella övergrepp på skolor och idrottsföreningar.
– Vi vill att unga ska lära sig mer om rätten till sin egen kropp. Vad är lagligt och inte? Och vad är ett sexuellt övergrepp? Sådant tar vi upp när vi föreläser.
Runtom i landet finns ungefär 200 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer. Deras arbete är på många sätt snarlikt, men det finns skillnader.
Vad skiljer dem åt?
– En kvinnojour jobbar främst med kvinnor över 18 år, vilket är en av skillnaderna då tjejjourerna riktar sig till ungdomar. En annan skillnad är att kvinnojourerna arbetar med att ordna skyddat boende åt våldsutsatta kvinnor, det gör inte tjejjourer. Vi är mer av en hjälp till självhjälp i stora som små frågor. En ungdomsjour är öppen för alla ungdomar, oavsett vad de definierar sig som, men är annars lika tjejjourerna i sitt arbete. Tjejjourer skulle inte heller säga nej om en kille som hörde av sig, vi hjälper självklart till ändå. Däremot ligger vårt fokus främst på tjejer, säger Emma.
Enligt Unizons jourer sa 93 procent av dem att nästan alla som kontaktar jourerna är tjejer under 18 år. Bara hos 7 procent av jourerna är det lika många tjejer som killar som hör av sig.
Foto: Isabella Nylander | Grafik: Moa Berg
Efter #metoo i höstas så har frågan om tjejer och kvinnors utsatthet i samhället uppmärksammats extra mycket. Berättelser om övergrepp, trakasserier och sexism fick se dagens ljus i medierna.
Hur har #metoo påverkat tjejjourerna?
– Hur tjejer och kvinnor behandlas i samhället är inget nytt för oss på jourerna. Det är väldigt bra att fler blir medvetna om vad som pågår och då kanske väljer att engagera sig i frågan. Efter #metoo har vi märkt av att fler vågar polisanmäla om de blivit utsatta för något. Dessutom är det fler som vågar höra av sig till oss och prata om det som tynger dem, berättar Emma.
Vilken är den vanligaste anledningen till att tjejer hör av sig till er?
– Psykisk ohälsa, vilket är ett väldigt brett begrepp som kan innefatta saker som ångest, stress och ätstörningar, är vanligt att tjejerna lider av. Även frågor kring sex och relationer och stöd vid sexuella övergrepp och våldtäkter.
Enligt Unizon, en organisation som samlar olika slags jourer, stöttade tjej- och ungdomsjourerna över 14 000 barn och unga under år 2015.
Majoriteten av de som hörde av sig var unga tjejer under 18 år, vad beror det på?
– Det beror delvis på att tjejer söker hjälp när de mår dåligt i en mycket större utsträckning än vad killar gör. Sedan tror jag också att det beror på att vi lever i ett samhälle som inte är jämställt och att tjejer känner sig pressade att vara duktiga och att leva upp till olika skönhetsrelaterade normer och ideal, säger Emma.
Ätstörningar och smalhetsnormen är något många unga tjejer tampas med. Allt fler av dem ser sig själva som för tjocka. Källa: Folkhälsomyndigheten.
Foto: Isabella Nylander | Grafik: Moa Berg
Vad kan man göra om man har en kompis som mår dåligt?
– Lyssna och visa att man finns där. Det kan vara jobbigt att berätta, då är det viktigt att man låter det ta tid. Man kan även tipsa om olika jourer som kompisen kan höra av sig till eller be dem prata med en kurator eller någon annan vuxen man litar på. Det är viktigt att ungdomar inte tar på sig ansvaret när någon i ens närhet mår dåligt, det är de vuxnas ansvar att se till att de unga mår bra.
Emma varvar sitt berättande med att sippa på teet. Tjejjouren Mira, där hon är anställd, öppnade sin stödverksamhet den femte april i år och är därmed en ganska nystartad jour. Att arbeta med den här sortens frågor däremot är inget nytt för Emma, som har jobbat med våldsutsatta tjejer och kvinnor sedan 2012. På Mira finns ungefär 20 stycken volontärer som jobbar ideellt med att få tjejer att känna sig tryggare. Jouren har sin verksamhet i Nyköping, Södermanland.
– Vi finns i Nyköping men det betyder inte att man inte får höra av sig till oss om man bor någon annanstans. Vissa kan tycka att det kännas tryggare att veta att den man pratar med befinner sig nära, för andra spelar det ingen roll. Idag finns det tjej- och ungdomsjourer på många ställen i hela landet och man kan lätt kolla upp vilken som är närmast på tjejjourernas hemsida.
När Emma får frågan om vad hon hoppas på inför tjejjourernas framtid har hon en tydlig vision.
– Jag hoppas på att jag inte har något jobb då.
Varför då?
– Det skulle betyda att de problem vi försöker förebygga inte längre finns, vilket någonstans är målet med hela verksamheten. Det kommer självklart inte ske inom den närmsta framtiden men jag hoppas att den dagen kommer i sinom tid.
