Barn- och ungdomsböckernas kraft i klimatkrisen: “Ett verktyg för förändring”

Omkring hälften av barn och unga känner oro för klimatet. Krisen är ett faktum. I den riktiga världen, men också i barnens och ungdomarnas litterära värld. Frustration blandas med hopp. Men det föder också handlingskraft.

– Jag skulle säga att det viktigaste man kan läsa om är hur man förebygger klimatförändringarna, säger 10-åriga Elias Whiteley.

Böcker om klimat och miljö kan väcka hopp och handlingskraft hos unga.
Böcker om klimat och miljö kan väcka hopp och handlingskraft hos unga.

Ett hav av böcker tornar upp sig. I den träfärgade hyllan finns de i alla storlekar. Olika färger pryder omslagen. Det går från bruna, dova toner, till starka orangea, rosa och gula. Ingen bok är den andra lik. Men alla fyller de samma funktion. Att lära någon något om världen.

Lydia Wistisen ser litteraturen som ett sätt att få tillgång till andra världar.
Lydia Wistisen ser litteraturen som ett sätt att få tillgång till andra världar.

Framför den välfyllda bokhyllan står 40-åriga Lydia Wistisen. Hon är lektor och docent i litteraturvetenskap med inriktning på barn- och ungdomslitteratur. Där forskar hon om miljöfrågor. Enligt henne är litteratur viktigt för barn och unga, på samma sätt som för vuxna.

– Det handlar om att få tillgång till andra världar, få nya perspektiv och berika sin fantasi.

Finns en vilja att ge barnen kunskap

Samtidigt menar hon att det från de vuxna finns en vilja att ge barnen kunskap. När det gäller klimat och miljö, handlar det ofta om två saker: att lära barnen det konkreta - som hur man återvinner, tar hand om miljön eller är en miljömedveten medborgare. Eller så handlar det om något mer abstrakt - där man vill att läsaren ska känna samhörighet med natur och miljö.

– Man vill att barn- eller ungdomsläsaren ska få en känsla och en kärlek till naturen, säger Lydia.

Åsa Callmer tycker det är viktigt att ge barn och unga kunskap i klimatfrågan.
Åsa Callmer tycker det är viktigt att ge barn och unga kunskap i klimatfrågan.

Åsa Callmer, 43, är doktor i samhällsplanering och har forskat inom hållbarhetsfrågor, hållbar konsumtion och omställning.

Tillsammans med författaren Anja Gatu har hon skrivit boken Planeten, klimatet & framtiden: vad kan vi göra?. En bok som enligt Åsa, på ett lättbegripligt sätt, förklarar hur vi människor påverkar klimatet. Men som också, på ett hoppfullt sätt, beskriver hur vi kan nå en förändring.

– Det är viktigt att förmedla hopp och en känsla av att vi tillsammans kan förändra saker, säger hon.

Klimatoron i åtanke

Enligt en rapport från Våra barns klimat, känner 48 procent barn och unga en oro för klimat och miljö. Åsa berättar att det var något de hade i åtanke när boken skrevs.

– Vi ville visa att vi tar barns oro och frågor på allvar.

Åsa menar att oron ofta grundar sig i en känsla av att ingenting händer. Att det finns en rädsla hos barnen i att läget är akut, men att de vuxna inte gör någonting. Med boken ville de ge barnen så mycket kunskap att de kan ifrågasätta de vuxna.

– Det är ett verktyg för förändring, säger hon.

Ann Fagerberg Embretsen fokuserar på att i det lilla finns det stora.
Ann Fagerberg Embretsen fokuserar på att i det lilla finns det stora.

Ann Fagerberg Embretsen, 43, jobbar som samtalsterapeut och skriver barnböcker vid sidan om. Hon har bland annat skrivit boken Ayaan och havssköldpaddorna.

Enligt Ann är det precis som Åsa Callmer säger, viktigt att i komplexa och svåra ämnen förmedla hopp och ljus.

”Gör alla det lilla blir det någonting stort tillsammans”

Hon beskriver det som att i det lilla finns det stora. Och att det är det som hon vill att hennes böcker förmedlar. Känslan av att alla kan göra något.

– Gör alla det lilla så blir det någonting stort tillsammans.

Ann skriver därför mycket om de små, vardagliga sakerna - som att panta burkar, inte slänga skräp i naturen eller att cykla i stället för att åka bil. Saker där barnen faktiskt kan vara med och påverka.

– För barn är det ju det lilla i sammanhanget.

Samtidigt menar Ann att det finns de som tycker att barnböcker ska fokusera på fantasi, inte tillrättavisande.

– Jag vet att det finns de som kritiserar att barnböcker inte ska vara så mycket pekpinnar, säger hon.

Syskonen Samuel och Elias Whiteley tycker det är viktigt att läsa om klimatförändringarna.
Syskonen Samuel och Elias Whiteley tycker det är viktigt att läsa om klimatförändringarna.

Syskonen Samuel, 12, och Elias Whiteley, 10, tycker båda om att läsa. För dem är det som att kliva in i en annan värld. En värld som är mycket mer spännande än den riktiga.

– Det känns som att man är där, säger Samuel.

Deras favoritgenrer är skräck, fantasy och vardagsämnen. Elias läser just nu en bok som handlar om rädslan för att skogen ska förstöras. Men mycket mer än så berörs inte klimat och miljö i deras nuvarande böcker - det önskar de att det gjorde.

– Det vore kanske bra för dels är det intressant att läsa om, men också för att barn och unga ska förstå att det finns konsekvenser, säger Elias.

Om ni hade fått skriva en egen klimatbok, vad hade ni velat att den handlade om?

– Jag tror att jag hade skrivit om någon pingvinfamilj som måste flytta när isarna smälter, säger Elias.

– Jag skulle skriva om en postapokalyptisk värld, där det är väldigt extrema väderförhållanden, säger Samuel.

Viktigt att läsa om klimatförändringarna

Samuel och Elias tycker att det är viktigt att det skrivs böcker om klimatförändringarna. De vill veta vad som kommer att hända med jorden. Det är först då man förstår hur viktigt det är att göra något, menar de.

– Vi har inte fler av vår planet. Vi kan inte bara hitta en ny planet att bo på och sedan blir livet bra igen. Om vi förstör vår planet får vi lite skylla oss själva, säger Elias.

Ämnen i artikeln
Mer från: Kultur
Mer från Nyheter