”Att få panik och ge upp kommer inte hjälpa”

Omställningen till digital undervisning var inte helt okomplicerat för Oliwia Wisniewska, 19 år, som är blind. Hon hann inte med att göra alla uppgifter – och fick därför frånvaro.

– Jag klagar inte, det är bara att hitta lösningar. Men det tar mer energi och tid, säger hon.

Dag tre på den nya gymnasieskolan. Oliwia Wisniewska har bett sin mentor om att få några minuter till att prata inför klassen. Med ett stärkt självförtroende har hon bestämt sig för att denna gången börja på nytt. I luften ligger ”vad-händer-om-det-blir-fel-rädslan” bland klasskamraterna. Oliwia går längst fram i rummet och säger ”Hej, jag har en synnedsättning och det är skitkul”. En avgörande presentation för hennes följande skolgång.

– Det har gett mig otroligt mycket för alla åren framöver. Man kände sig rätt så trygg och det kändes inte på samma sätt ”vad händer om det blir fel?”. Det var inget konstigt längre, säger Oliwia Wisniewska

Oliwia Wisniewska bor i Stockholm och studerar på ett musikgymnasium. Hennes klass består av en enda stor kör. Till skillnad från de tidigare skolåren har hon nu en bra relation med sina klasskamrater, vilket hon tror är tack vare introduktionen av sig själv men framförallt musiken. Samhörigheten blir annorlunda. På grund av Oliwias synnedsättning har det inte alltid varit självklart i skolvärlden.

– Oftast har man haft människor som inte vågade göra något, ”hon har en synnedsättning, jag vet inte hur jag ska göra, jag vågar inte” och då kunde det skita sig lite grann, säger Oliwia Wisniewska

Använder hjälpmedel

Oliwia Wisniewskas synnedsättning innebär att hon är blind. Enligt Synskadades Riksförbund har omkring 100 000 personer i Sverige så stora problem med synen att de är inskrivna på en syncentral. Det finns olika typer av synnedsättningar och de kan bero på olika saker, till exempelvis ögonsjukdom som starr eller att man har fått en skada på ögat. Det kan även vara medfött, som för Oliwia Wisniewska.

Sedan hon gick i förskolan har hon använt sig av punktskrift som hjälpmedel i sin vardag. Punktskrift används av synnedsatta eller blinda över hela världen och läses med fingrarna. Skriften är uppbyggd av punkter och punktskriftsceller där varje cell består av sex punkter som är upphöjda beroende på bokstav.

I skolan använder Oliwia Wisniewska sig bland annat av punkskrift på en skärm, men hon har med tiden gått över till att använda en surfplatta med voice-over och Bluetooth-tangentbord mer. Vill hon använda det ena hellre än det andra, finns det stöd för det.

– Jag vill inte att läsningen försvinner helt och hållet. Ibland när det är längre texter känns det lättare att bläddra i texten med punktskrift, då frågar jag min resursperson om han kan översätta det.

Foto: Jessica Gow/TT

Integrerad syntolkning

För Oliwia Wisniewska fungerar undervisningen normalt sett bra och syntolkning är en integrerad del av lärarnas undervisning genom att de förklarar vad som exempelvis är på en powerpointpresentation. Hon tycker att det är viktigt att personer med en synnedsättning inte blir negativt särbehandlade.

– Det viktigaste som jag tror alla lärare borde lära sig av är att inte säga ”Okej, Oliwia det här är för dig, en syntolkning”. Det är den jobbigaste känslan man kan få.

När undervisningen blev digital på grund av coronapandemin blev det däremot mer problematiskt att genomföra skolarbetet. Kontakten med resurspersonen försvann plötsligt, utan att hon vet varför. Till en början gick det därför ut över undervisningen.

– Det var jättesvårt att lära sig i början. Jag gissar på att det kunde ta mer av min energi på grund av att jag har en synnedsättning och behövde lära mig appen.

Oliwia Wisniewska kunde inte fokusera på genomgångarna vilket resulterade i att hon inte lämnade in alla uppgifter och därmed fick frånvaro. Hon menar även att detta berodde på förändringen att studera hemifrån och att det också var svårt för flera klasskompisar att hinna med.

– Det blir frånvaro fast någon egentligen inte förtjänar det.

Med en vecka kvar av distansundervisningen har hon lärt sig det mesta av hur skolverktygen fungerar och behöver hon hjälp är det klasskamraterna som hon vänder sig till i första hand. På skolan har de blivit ett team som peppar varandra, elever som lärare.

Som att spela schack

Oliwia Wisniewska hittar egna lösningar på problemen som uppstår och går in med inställningen att det bara tar lite mer energi och tid. Som när hon åkte buss själv och busstationen hade flyttats utan hennes vetskap.

– Det viktigaste är att inte få panik. För att få panik och ge upp kommer inte hjälpa någonting. Jag brukar tänka som att spela schack, man är på hugget hela tiden och koncentrerar sig. När det skiter sig måste man komma på någon strategi för att lösa det.

Andra läser just nu
Mer från: Personligt
Mer från Läget