På torsdagen den 8 maj är det exakt 80 år sedan andra världskriget tog slut i Europa. Samtidigt är allt fler svenskar oroliga för att ett nytt världskrig ska bryta ut.
”Orossiffrorna är anmärkningsvärt höga”, skriver Marcus Weissenbilder, undersökningsledare på SOM-institutet, till Läget.
Därför firas den 8 maj
Nazitysklands diktator Adolf Hitler tog sitt liv i Berlin den 30 april 1945. En vecka senare, den 7 maj, samlades representanter för Sovjetunionen, USA, Storbritannien, Frankrike och Nazityskland för att skriva under tyskarnas kapitulation. Fredsavtalet började gälla först den 8 maj.
Men redan på kvällen den 7 maj spred sig nyheten som en löpeld genom Europa. I Sverige samlades tusentals människor på Kungsgatan i centrala Stockholm för att fira freden med papperslappar och girlanger.
I Storbritannien kallas minnesdagen för Victory in Europe Day. I Tyskland och i vissa länder som blev ockuperade kallas den för Befrielsedagen. I Ryssland firas Segerdagen först den 9 maj, eftersom tidsskillnaden gjorde att kriget tog slut dagen efter i Moskvas tidszon.
Många svenskar oroliga för ett nytt världskrig
Samtidigt som Europa minns krigets slut är allt fler svenskar oroliga över det osäkra världsläget. 44 procent av svenskarna är mycket oroliga för väpnade konflikter, och 35 procent är rädda för att ett nytt världskrig ska bryta ut. Det visar ny forskning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
”Opinionen hänger tydligt samman med Rysslands invasion av Ukraina 2022, men också med konflikten i Gaza och kanske även den världsordning som Trump verkar eftersträva”, skriver Marcus Weissenbilder, undersökningsledare på SOM-institutet, till Läget.
Han förklarar att orosnivåerna är historiskt höga. Samtidigt har ett skifte skett i politiken. Lagar och regler, säkerhet och konflikter har börjat diskuteras mycket mer, menar han.
”Den här typen av oro för och tankar kring krig och konflikter har länge legat väldigt långt bort från befolkningen”, förklarar forskaren.
