Det har varit en lång, mörk och kall vinter. Och den tycks inte vilja släppa taget. Under valborgshelgen har tusen svenskar kollat upp och skickat in femtusen vårtecken till forskningsprojektet Vårkollen. Med hjälp av allmänhetens observationer kan forskarna konstatera att årets vår, liksom förra året, är sen.

Våren kommer tidigare och tidigare

Medborgarforskningsprojektet genomfördes i sin nuvarande form första gången 2015, men redan 1873 gjordes liknande mätningar. Det innebär att forskarna kan jämföra dagens mätningar med 150 år gamla mätningar.

– Generellt sett kommer våren cirka två veckor tidigare än för 150 år sedan, säger Moa Pettersson som är en av projektsamordnarna.

I år är våren historiskt sen. Vårblommorna tussilago, blåsippa och sälg började blomma tidigt men nu har det tagit stopp vid snögränsen i Norrland. Normalt sett borde de vid detta lag blommat över i södra Sverige, men tack vare det kallare vädret blommar de fortfarande i stora delar av landet.

Samma som för 150 år sedan

Vid valborg brukar lövsprickningen ha nått ända till Norrlandsgränsen. I år har istället björkens lövsprickning inte nått längre än till Mälardalen och mellersta Värmland. Mätningarna påminner om hur det såg ut för 150 år sedan.

– Det allmänna är att klimatet blir varmare och våren kommer tidigare, men sedan finns det undantagsår som det här. I år var ett kallt år, då kommer våren senare, förklarar Moa Persson.

Får stora konsekvenser

Att våren kommer tidigare påverkar mycket. Bland annat kan det ställa till för olika typer av flyttfåglar. De hamnar i ofas då vissa av de kommer till Sverige samma tidpunkt år efter år medan andra styrs av vädret och växterna.

– Växter och insekter har evolverats i takt. Växten behöver pollinering och insekten behöver växten. Ifall insekterna kommer innan växterna blommat kanske insekterna inte klarar sig, och växterna blir utan pollinering, säger Moa Persson.

Också yrkesgrupper som skogs- och jordbrukare påverkas när naturens kalender ändras. För att inte tala om pollenallergicker. Därför behövs kunskap om hur växtsäsongen påverkas och förändras utav klimatförändringarna, menar Sveriges lantbruksuniversitet.