Unika domen i barnäktenskapsbrott – det här betyder den

Det här har hänt

Det var den 13 april i år som föräldrar till en 17-årig pojke dömdes för barnäktenskapsbrott i Västmanlands tingsrätt, något som Läget rapporterade om. Både mamman och pappan nekade till brottet men tingsrätten ansåg att de hade tillräckligt med bevis för att döma föräldrarna. Detta eftersom det kommit fram att de tillåtit sin son att ingå vad som liknar ett giftermål, trots att han då var minderårig. Straffet blev böter.

Jessica Wenna var åklagare i fallet och hon är nöjd med domen.

– Jag tycker att det är en bra dom eftersom det enligt min uppfattning var ett barnäktenskapsbrott som hade begåtts. Påföljden är heller inte helt orimlig med tanke på att det är svårt att bedöma straffvärdet när det är ett sånt nytt brott, säger hon till Läget.

Det var i juli 2020 som lagen om barnäktenskapsbrott började gälla. Från den dagen fram till november 2021 hade 60 polisanmälningar inkommit gällande brottet, men det var alltså först nu som ett fall togs upp i domstol.

Viktig dom

Jessica Wenna tycker att domen är viktig för att den pekar på att barn och ungdomar under 18 år inte ska behöva fatta beslut som påverkar dem senare i livet.

– Det här visar vad den svenska lagstiftningen betyder och att det är viktigt att upprätthålla den. När man är under 18 år så ska man inte behöva ta beslut som påverkar en resten av livet. Det skapar konsekvenser som är viktiga att beakta, säger hon.

Enligt domen tvingade inte föräldrarna den 17-årige pojken att gifta sig med flickan som var i samma ålder. Det var ungdomarna som själva ville det men föräldrarna var delaktiga i processen. Kanske kan det låta konstigt att föräldrarna blir straffade om ungdomarna ändå ville gifta sig? Förklaringen ligger i själva lagstiftningen.

Problematisk dom

Martin Beskow är advokat och han försvarade pappan i rättegången. Han menar att domen är problematisk till viss del, eftersom de berörda i fallet inte har gift sig enligt svensk kultur och svenska traditioner.

”Den svåraste frågan i målet var som jag ser det hur en annan kultur ska bedömas i Sverige. Det är ostridigt att något ”svenskt” äktenskap inte förelåg. Den tolkning Tingsrätten valde att göra innebär således att de åtalade dömdes för något en svensk familj inte skulle dömts för.”, skriver han i ett mejl till Läget.

Han förklarar att det kan ifrågasättas om det här verkligen ligger i linje med att alla ska vara lika inför lagen.

Överklagan

Martin Beskow berättar i mejlet att de övervägde att överklaga domen men att de var nöjda med det straff som blev, därför ville de inte riskera att betala ännu fler kostnader som måste betalas när en rättegång ska hållas. Däremot överklagade de rättegångskostnaderna som uppkom i samband med den avslutande rättegången.

”Rättegångskostnaderna blev ovanligt stora, delvis på grund av att lagstiftningen är ny vilket medförde behov av en omfattande utredning”, skriver advokaten i mejlet.

Enligt domen ska mamman och pappan betala över 150 000 kronor i rättegångskostnader. Det här kan dock ändras eftersom de överklagat. Utöver det ska de också betala böter.

Att de har överklagat betyder att de har ansökt om att summan ska bli lägre än vad den nu är.