Ungdomsmottagningen lockar inte killar

Man ska inte prata om hur man mår.

I det hemtrevliga väntrummet sitter en ensam tjej och väntar på sin tur. På bordet framför henne ligger broschyrer om könssjukdomar och preventivmedel. Ännu en tjej i övre tonåren sätter sig i den stora soffan. Men någon kille syns inte till.

– Det är mycket fler tjejer än killar som vänder sig till oss, säger Ulrika Andersson, barnmorska på Borlänges ungdomsmottagning.

Hennes upplevelse stämmer väl överens med nationell statistik. Mellan 85 och 90 procent av alla som besöker ungdomsmottagningar är nämligen tjejer.

Sigge Hjort, 18, har aldrig besökt en ungdomsmottagning. Han har en teori om varför killar inte vänder sig dit:

– Det är ett stort stigma bland killar, man ska inte prata om hur man mår.

Ungdomsmottagningen prioriteras inte.

Ulrika Andersson delar Sigges teori om att det finns ett stigma bland män kopplat till att söka hjälp, främst för sexuella besvär. Hon tror att många killar ser det som svagt, och därför inte söker vård i samma utsträckning som tjejer.

– Män har en annan syn på att vara skör, man ska inte vara sårbar. Därför söker man inte hjälp, säger hon.

I kombination med långsiktigt arbete mot stigmat, tror Sigge att det är viktigt med fler manliga anställda på mottagningarna. Många är mer bekväma med att prata med någon av samma kön, menar han.

Om killar inte vill prata med någon på UMO tror Sigge att de vänder sig till föräldrar och vänner.

– Eller så pratar man inte om det alls, tillägger han.

Ulrika Andersson tycker också att det är ett problem att de flesta som jobbar på mottagningarna är kvinnor. På Ungdomsmottagningen Borlänge jobbar en manlig läkare en förmiddag i månaden, och han blir snabbt fullbokad.

– Det handlar om organisationen. Ungdomsmottagningen prioriteras inte, förklarar hon.

Hon ser att många unga killar istället vänder sig till internet för att få svar på sina funderingar – vilket hon inte är positiv till.

– De har föreställningar om sex och sig själva som är helt snedvridna. Och väldigt lite kunskap om vilka konsekvenser det kan ge.

Man har inte satsat på den typen av verksamheter.

De som är ansvariga för ungdomsmottagningen där Ulrika Andersson jobbar är Region Dalarna. Där jobbar Håkan Landpers som verksamhetsutvecklare för barn och unga. Han bekräftar att ungdomsmottagningarna inte har prioriterats och medger att det är ett misslyckande att de inte lyckas nå ut till killar.

– Man har inte satsat på den typen av verksamheter som ungdomsmottagningen är, säger han.

Han menar dock att det också är viktigt med insatser på nationell nivå. Han tycker att det saknas nationella riktlinjer och rutiner men säger också att det kommer komma inom några år.

– Vi går åt rätt håll, men mer behöver göras för barn och unga, säger Håkan Landpers.

Han säger också att underrepresentationen av killar och män är ett problem inom all vård, inte bara på ungdomsmottagningarna.

Killar vet nog inte riktigt varför de skulle gå dit.

I Ulrika Anderssons yrke ingår att vara ute och prata med unga. Förebyggande och främjande är grunden, säger hon, och ungdomsmottagningen är ute i klasser och pratar redan från årskurs sex. Det är då viktigt att förmedla att de kan hjälpa såväl killar som tjejer med olika problem och funderingar.

– Vi är tydliga med att vi jobbar med alla oavsett vilket kön de identifierar sig som, säger Ulrika Andersson.

Sigge upplever ändå att många tror att mottagningarna bara jobbar med preventivmedel och mensbesvär.

– Killar vet nog inte riktigt varför de skulle gå dit, säger han.

Vi vill ha hit killar.

Det närmar sig stängning på Borlänges ungdomsmottagning. Ungdomarna som kommit dit med funderingar går hem, förhoppningsvis med ett huvudbry mindre. Ulrika Andersson lutar sig tillbaka mot filten som hänger över fåtöljens rygg. Hon önskar att fler killar vände sig till ungdomsmottagningarna.

– De är jättevälkomna. Vi vill ha hit killar, de är ungdomar de också, avslutar hon.