Cirka 40 procent av eleverna i årskurs åtta i Sverige når inte upp till den grundläggande nivån av digital kompetens. Resultaten från den senaste ICILS-undersökningen sticker hål i föreställningen om att ungas digitala uppväxt automatiskt gör dem bra på att använda tekniken.
– Här tänker jag att skolan har ett viktigt kompenserande uppdrag, säger Jessika Paulsson på Skolverket.
Mobiler och datorer är en stor del av ungas vardag.
Foto: Felicia Löfberg
Tystnaden går att ta på i det lilla biblioteket. Skoldagen är slut. Äpplen och ostmackor har dukats fram på ett av borden. Metallkannor har fyllts med äppeljuice och mörkblå plastglas står staplade på varandra. Stolarna är slitna och borden likaså.
Vid ingången står ett iPad-skåp, men laddarna hänger ut och surfplattorna är inte där. På varje vägg finns minst fyra eluttag.
16-åriga Kazhvan Mohi Puor har stannat på skolans läxhjälp för att plugga inför nationella provet i SO. Han tar ett äpple och torkar av det innan han slår sig ner i en svart soffa. Han lägger datorn på bordet framför sig.
– Jag tror att man kommer göra allt på datorn om några år. Vi gör ju typ redan det, säger han.
Källkritik har Kazhvan koll på, det har skolan sett till. Hur sociala medier och digitala tjänster fungerar har han dock fått lära sig på egen hand.
– Vuxna gör sina grejer på nätet. De går inte till banken längre, säger Kazhvan.
Många saknar digitala baskunskaper
Det finns en föreställning om att unga automatiskt blir digitalt kunniga eftersom de växer upp i en digitaliserad värld. Den senaste ICILS-undersökningen visar att det inte stämmer. ICILS står för International Computer and Information Literacy Study och är en internationell undersökning av åttondeklassares digitala kompetens. Sverige deltog för första gången 2023, och resultaten presenterades i vår.
Fyra av tio elever i Sverige når inte upp till den grundläggande nivån av dator- och informationskunnighet.
Sverige sticker dock inte ut. Det är liknande resultat i de andra deltagande EU-länderna.
Jessika Paulsson är undervisningsråd på Skolverket och arbetar med att analysera resultaten från ICILS och ta fram undervisningsstöd till lärare.
– De här färdigheterna blir ju bara viktigare och viktigare ju mer vi gör oss beroende av digitala verktyg, både i studier, på fritiden och i arbetslivet, säger hon.
Digital kompetens är ett brett begrepp. Det handlar om att använda digital teknik och information på ett säkert, kritiskt och effektivt sätt.
Eleverna blir bjudna på mellanmål när de stannar på skolans läxhjälp.
Foto: Felicia Löfberg
Ett sätt för unga att hänga med
Klockan slår 17:00 och det blir dags för rast. Biblioteket blir något livligare när elever från närliggande klassrum kommer in och plockar på sig mackor och äpplen. Äppeljuicen hälls upp i plastglasen och studiefokuset får glida i väg ett tag.
Yaran Hiwa Kader, 16 år, är precis som Kazhvan här för att plugga inför nationella proven. Hon fyller ett glas med juice och tar en macka. På ett bord längst in i biblioteket har hon lagt sin dator och häften med gamla prov.
Hon tror inte att vuxna riktigt förstår hur mycket ungdomarna får ut av sina mobiler och att vara på internet.
– Man lär sig faktiskt, och inte bara kunskap, det är också hur du kommunicerar med folk. Du hänger med i samhället, säger hon.
Hennes lärares inställningar till mobil- och datoranvändning varierar, men Yaran menar att hon ändå lärt sig mer om det som är ”nödvändigt” på nätet än i skolan.
Jessika Paulsson är undervisningsråd på Skolverket och har själv jobbat som lärare.
Foto: Privat
Ojämlikheter i undervisningen
Det finns ojämlikheter mellan skolor i dag vad gäller undervisningen, förklarar Jessika Paulsson. Det gör att elever får olika förutsättningar för att utveckla digital kompetens.
Resultaten från ICILS visar att skillnaderna är stora mellan elever med olika socioekonomiska bakgrunder. De som har hög socioekonomisk status visar sig prestera bättre än elever med låg socioekonomisk status.
De som fått lägst resultat har visat sig ha svårigheter i källmedvetenhet.
– Det här tänker jag är ganska oroande med tanke på den ökade desinformationen och åsiktsmanipulationen som sprids i sociala medier och andra digitala forum, säger hon.
Kazhvan berättar att sociala medier har stor påverkan på unga.
– Vi är tonåringar, vi blir påverkade lätt och sociala medier har gjort det enklare också, säger han.
Det är allt från klädstil till sätt att tala, skriva och bete sig. Allt är kopplat till sociala medier förklarar han.
Forskare kritiserar
Skolor misslyckas med att ge eleverna tillräcklig undervisning i digital kompetens, enligt vissa forskare. Christina Löfving vid Göteborgs universitet menar att undervisningen ofta stannar vid generella varningar, i stället för att lära eleverna att navigera i det digitala samhället.
Jessika Paulsson säger att brist på tid och resurser kan vara en orsak. Skolorna behöver göra prioriteringar utifrån elevernas behov.
Vilka möjligheter eleverna får i att utveckla sin digitala kompetens styrs av läroplanen. Vad som står i den beslutas av regeringen.
Forskaren Christina Löfving ser ändå att digital kompetens är något som borde prioriteras högre.
