Regeringen och Sverigedemokraterna har tagit fram ett förslag om att införa en avgift för offentlig tolk. Enligt förslaget vill de också förbjuda att barn tolkar åt sina föräldrar. Ett beslut väntas komma senast mars 2026.
Avstår om det kommer kosta
En av dem som kan komma att drabbas är lokalvårdaren Fardosa Yılmaz. För att kunna göra intervjun med henne behövs tolk. Hon berättar att hon använder tolk vid vissa tillfällen. Oftast brukar hon låta en nära anhörig, ibland sitt eget barn, tolka vid vårdbesök. Hon säger att läkaren är kritisk till att låta anhöriga följa med in.
Vid enklare vårdbesök försöker hon klara sig på svenska. Hon vill vara självständig och inte bli beroende av att andra ska tolka åt henne. Om hon inte förstår ber hon läkaren att prata långsammare. Skulle det fortfarande vara svårt brukar det lösa sig på vårdcentralen, säger hon. Fardosa Yılmaz man däremot har alltid med sig en tolk, eftersom han inte kan någon svenska.
– Om det skulle kosta pengar måste jag avstå från tolk, men för min man är det nödvändigt, annars kan han inte göra sig förstådd, säger hon.
Förslaget har väckt kritik, speciellt hos vårdpersonal som menar att det kan leda till missförstånd och felbehandlingar. Hos läkare finns det också en rädsla för patientsäkerheten när ansvaret ligger på dem. Risken finns att patienter kommer att välja bort tolkar för att det kostar, och istället låta familj och bekanta tolka, säger Sveriges läkarförbund.
Tolkens roll
Ida Gure är både sjukvårdstolk och rättstolk i somaliska och ryska. Hon ser problem med det nya förslaget. Hon är orolig att färre och färre kommer gå till läkaren.
– De som inte kan svenska har kanske inte så mycket pengar, att kunna betala dessa avgifter ur egen ficka. Antingen blir man tvungen att avstå helt från besöket eller så måste man använda sig av släkt och vänner.
Det är olämpligt att låta ett barn översätta till sina föräldrar när det gäller till exempel ett cancerbesked, menar Ida Gure. Hon säger att det inte är lämpligt att låta anhöriga eller barn vara tolkar eftersom det kan leda till att en anhörig utnyttjar den andra. Förslaget kan också leda till fler missförstånd och intressekonflikter när patient och anhörig har olika uppfattningar och förväntningar på besöket, säger hon.
Ida Gure säger att det är lika viktigt att myndigheten eller läkaren förstår den som behöver tolk, för att kunna utföra sitt jobb.
– Hur kan man bekämpa brottslighet och kriminalitet om föräldrar inte kan prata sitt modersmål med en myndighetsperson angående sitt barn som kommit på villovägar?
I sin roll som tolk är Ida Gure neutral och opartisk. Dessutom har hon tystnadsplikt och följer tolkseden, yrkesetiska regler som myndigheter tagit fram. Anhöriga som tolkar går inte under samma regler.
”Då tycker jag att de ska åka hem”
Regeringen har utsett Lise Tamm till utredare. När Läget ringer henne vill hon inte kommentera utredningen, med hänvisning till att den inte börjat ännu.
En annan ledande person i utredningen är Ludvig Aspling, Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson. Enligt Aspling kommer undantagen från avgiftsbeläggning av tolk vara “fall till fall”.
– Ja, det kommer att finnas undantag från den här nya huvudregeln. Det kommer att baseras på situationer, säger han.
Vilka situationer han menar går han inte in på. När Läget frågar Ludvig Aspling om förslaget kan leda till minskat förtroende för myndigheter och ökat utanförskap slår han ifrån sig.
– Om en person får minskat förtroende för svenska myndigheter för att de får betala för tolk för att de struntat i att lära sig svenska, då tycker jag att de ska åka hem, säger han.
Fardosa Yılmaz heter egentligen något annat.
